Jessica Sjöholm och Linda Eklund är två av alla de utbildade undersköterskor som jobbar inom äldreomsorgen i Vimmerby kommun. Det har de gjort i 20 år och båda två brinner starkt för sitt yrke och har fortsatt att fortbilda sig, allt för kunna ge sina vårdtagare det lilla extra.
– Jag älskar att jobba med gamla och att kunna hjälpa dem att få en bättre vardag. Det känns som att det är mitt kall i livet och att det på riktigt är det jag är ämnad att göra. Det var därför jag sökte mig till det här yrket från början, säger Linda Eklund.
Jessica Sjöholm håller med, berättar hon när Vimmerby Tidning träffar dem båda i caféet på Vimmerby Lärcenter, i samma lokaler som de båda utbildade sig till undersköterskor i början av 2000-talet.
– Då såg allting lite annorlunda ut, säger Jessica Sjöholm.
Linda och Jessica är två av dem som varit mest framåt i debatten om arbetsmiljön inom äldreomsorgen i kommunen och de har tillsammans bland annat slagit larm i flera insändare i Vimmerby Tidning. De menar att de behöver vara de äldres röst, då de själva inte kan förmedla sina tankar och sin oro.
– Det har gått åt ett håll under en längre tid och till slut så känner man att man måste göra någonting. Vi förstår att det finns en budget och därför måste vi vända oss till politikerna, säger Linda Eklund.
Jessica beskriver det som att politikerna har "lyssnat och lyssnat och antecknat och antecknat och antecknat" men att ingenting händer och att det är därför som de båda ville belysa problemen. De berättar om kollegor som slutar eller sjukskriver sig på grund av den bristande arbetsmiljön.
– Det har väl jag också funderat på att göra men samtidigt känner jag att jag inte vill lämna ett sjuknade skepp. Jag brinner ju för det här och vill vända det till någonting bättre, säger Linda Eklund.
Kärnan i arbetsmiljödebatten är att grundbemanningen, särskilt på kvällar och helger, är för låg och att vårdens kvalitet blir sämre på grund av det. Efter insändarna har undersköterskorna fått reaktioner från människor på stan som tycker det är bra att de tar upp problemet och vågar och vill kämpa för att göra äldrevården i kommunen bättre.
– Vi måste liksom kunna ge de äldre trygghet på kvällarna och vi klarar inte det på den bemanningen vi har nu. Vi hör dagligen diskussioner om hur mycket sämre det har blivit, genom kollegor, men det är ingen som tar tag i det. Vi måste bli fler huvuden och vi vill tro att politikerna ska lyssna på oss, säger Jessica Sjöholm.
Samtidigt som bemanningen är på gränsen ökar vårdtyngden i takt med andelen outbildade kollegor i personalgruppen. Det är svårt att hitta nya kollegor och både Jessica och Linda är överens om att yrket måste bli mer attraktivt
– Det är nog nästan ingen idag som skulle rekommendera någon annan att söka sig till det här yrket. När man måste stänga dörren framför någon eftersom man inte har tid och måste göra något annat, och vet om att den personen blir ensam, då blir jobbet väldigt tungt. Det är hemskt och det river i hjärtat, säger Linda Eklund.
Hur länge orkar ni om inget görs?
– Det vet jag inte, men jag tänker på hur det kommer att se ut om fem eller tio år, om ingenting görs. Då har vi inte mycket till äldreomsorg kvar. Det känns hopplöst och jag vet inte riktigt vad mer man kan göra. Det här är inte klokt, man tror att allting är så bra i Sverige, men det är det inte längre, säger Linda Eklund.
– Vill de behålla sin personal så måste någonting göras nu. Vi har utbildat oss fortlöpande under hela våra karriärer och lärt oss hur vi ska ta hand om de äldre och ge dem trygghet, men vi kan inte göra det eftersom det saknas förutsättningar. Hur vi än vrider och vänder på schemat så kommer vi aldrig att räcka till, fyller Jessica Sjöholm i.
Linda säger att hon inför varje kväll eller helg bär med sig tanken på att inte räcka till för de äldre, och att det innebär en stor stress.
– Det räcker att något oförutsett händer och då måste man planera om allting. Vi är för få och det är bara så, vi måste bli fler annars så kommer den här generationen bara att braka ihop i en hög. Vi gör verkligen inte allt det här för att irritera eller tjata. Vi vill allas bästa och jag tycker att alla borde vara glada för att personalen engagerar sig och vill att det ska bli bra, säger hon.