Frank Oskarsson driver Franks loppis i Ingatorp. Nyligen har han tagit beslutet att sälja verksamheten och trappa ner efter mer än ett halvt liv i auktions- och loppisbranschen. "Hälsan får gå först", säger han.
Mängden manicker, mojänger och mackapärer är svår att överblicka även för det tränade second hand-ögat. Franks loppis i Ingatorp är ett paradis för skattjägare som inte har något emot att tillbringa timmar bland vevgrammofoner, kristallkronor och porslin.
Det är Frank Oskarsson, bördig från Silverdalen, som rumsterar, fixar och donar. Nu har han precis bestämt sig för att lämna loppislivet och sälja allt. "Det gäller att hålla tungan rätt i mun", säger han när han slår sig ner mittemot Vimmerby Tidnings reporter på en stol i den enorma lokalens pyttelilla kök.
– Hälsan får gå först. Jag har burit många tunga skåp och tömt många dödsbon och någon gång är det dags att trappa ner, säger han.
Frank har drabbats av astma, troligen på grund av alla gamla dammiga möbler han tagit hand om efter att han räddat dem från sina öden i ännu dammigare utrymmen. Han har hunnit bli 67 år och ser nu tillbaka på många, många år i auktions- och loppisbranschen.
– Jag har varit och rivit i mycket skit om man säger så, ladugårdar, hus och vindar, och det har varit ett himla pyssel. Sju dagar i veckan, heltid i 35 år. Många dagar har det inte varit åtta timmar utan både, tio, tolv och fjorton timmar. Sen har man tagit ledigt då och då men annars har det varit varje dag. Det har varit hur roligt som helst och jag ångrar ingenting, säger Frank Oskarsson.
Franks loppis finns i Ingatorp, utmed riksväg 40. Fastigheten som nu ligger ute till försäljning består av fem lokaler med en total yta på 2 000 kvadratmeter. Frank har haft verksamheten där i drygt två år.
– Jag ser helst att någon köper rubbet. Vägen är en pulsåder på somrarna och det här går att utveckla mycket. Vi tog över alltihop efter Kjell Engman och har städat här i ett och ett halvt år. Det känns både roligt och tråkigt att försöka sälja nu och jag hoppas att det ska bli jättebra för de som köper det. En sån här möjlighet är väldigt sällsynt, säger han.
Frank Oskarsson visar vägen genom vad han kallar "gubbavdelningen." Här finns allt från skruv och spik till begagnade fönster och högtryckstvättar.
Auktionsverksamheten, som Frank Oskarsson drivit i mer än halva livet, började i liten skala.
– Jag har alltid varit intresserad av att köpa och sälja. När jag hade varit igång ett tag köpte jag den gamla auktionshallen härborta och sen körde vi bara på, säger han.
När auktioner som koncept i mångt och mycket flyttade ut på internet var dock kött och blod-auktionerna inte lika attraktiva längre.
– Förr kom folk när auktionerna började och sen satt de kvar tills dess att det var slut, det var en mötesplats med social gemenskap. Det fanns de som kom varje gång men som nästan aldrig köpte något utan bara satt och drack kaffe och pratade. Idag sitter folk hemma och trycker på en knapp istället, säger Frank Oskarsson.
"På somrarna har vi haft öppet varje dag och det har varit mycket folk hela tiden även under pandemin. Det märks också att det har gått ner i åldrarna och att det är många yngre som fått ett intresse för gamla grejer", säger Frank Oskarsson.
Han har alltid uppskattat den sociala biten och har i alla år också varit och ropat själv på auktioner, utöver att hålla i dem. Efter så många år i branschen har han också lärt sig ett och annat om vad som går att sälja och vem det är som köper.
– På somrarna har vi haft öppet varje dag och det har varit mycket folk hela tiden även under pandemin. Det märks också att det har gått ner i åldrarna och att det är många yngre som fått ett intresse för gamla grejer. Jag vet att många som sätter bo idag ställer en farfarschiffonjé eller ett gammalt skrivbord mitt ibland de nya möblerna. Det är helt enkelt kul med gamla saker, säger Frank Oskarsson.
Det gäller att ha ett bra bildminne om man ska hitta bland alla manicker, mojänger och mackapärer i den enorma loppislokalen. Det är en vanesak, menar Frank Oskarsson, som har stenkoll på var allting finns.
Möbler, glas, porslin och "bra smågrejer" är en trend som aldrig verkar avta när det kommer till vad loppisproffsen är ute efter.
– Förr var det väldigt mycket kopparsaker men det är det nästan inget med idag. Tenn börjar komma tillbaka och silverbestick och silverkannor och liknande har alltid sålt bra. Svenskt glas och porslin har alltid varit i ropet, då pratar vi främst lite finare märken som till exempel Rörstrand och Orrefors. Det går alltid att sälja.
Han har köpt allt från dödsbon och konkurser till hela butiker och gamla nedlagda bensinstationer. Går det att hålla reda på allt? Det är svårt men man vänjer sig, menar Frank Oskarsson. Att släppa allt och gå vidare i livet kommer inte att bli lätt men med både villa, barn och barnbarn kommer han att ha fullt upp men samtidigt mer tid över.
– Det kommer att vara jättesvårt men man måste stålsätta sig och bara sluta. Jag har försökt göra det en gång tidigare, för femton år sedan, men då kom jag tillbaka igen efter några veckor, säger han.