Lotti Jilsmo är en person med båda fötterna stadigt på jorden. Hon drivs av starka värderingar som genomsyrar hela hennes förmåga till drivkraft, med en ständig vilja att förbättra landsbygden.
Hon växte upp i Eskilstuna och ville bli ingenjör, varpå hon gick det naturvetenskapliga programmet. Men någonstans på vägen ändrade hon riktning. Efter studenten bar det istället av mot Hultsfred.
– Jag kom in på en musikindustriutbildning där jag läste företagsekonomi och musikindustri.
Efter utbildningen blev Lotti kvar i Hultsfred ett år för att jobba med festivalen, där träffade hon sambon Fredrik. När hon jobbade med festivalen fick hon en projektanställning vilket gav henne möjligheten att åka på ett studiebesök i Danmark. Efter en månads projektanställning bestämde man sig dock för att säga upp en massa människor, detta var 2004 då festivalen var på nedgång. Lotti och Fredrik blev båda uppsagda och framtiden såg plötsligt oviss ut.
– Då sa vi att den av oss som får jobb först, dit flyttar vi. Vi hade ingen plan, vi kollade brett efter jobb. Jag ville gärna jobba med utveckling eller engagemang, säger hon.
När Lotti och Fredrik vid ett tillfälle satt i bilen ringde mobilen, det var en kvinna som träffat Lotti på studiebesöket i Danmark.
– Hon frågade då om jag ville jobba med henne på Kustlandet i Gamleby. Jag visste då inte var Gamleby låg men jag såg på kartan att det inte var så långt från Hultsfred.
Kort därefter började Lotti jobba med landsbygdsutveckling. I dag arbetar hon som verkställande tjänsteman på Sparbanksstiftelsen och hon brinner verkligen för sitt uppdrag.
Var har du fått din drivkraft ifrån?
– Mamma är lärare och pappa försäljare. Det som jag minns från uppväxten var att pappa reste mycket men när han var hemma och när mamma rättat klart skolböckerna så plockade de fram ett väldigt tjockt kuvert och läste fullmäktigehandlingar.
Båda föräldrarna var politiskt aktiva och ett stort engagemang kring samhällsfrågor och samhällsutveckling var ständigt närvarande vid köksbordet.
– Jag tror att det faktum att det alltid funnits ett samhällsengagemang hemifrån har präglat mig väldigt mycket, säger Lotti.
Efter två år i Gamleby bar det av mot Västervik där paret köpte hus. Efter några år kom även de två barnen.
Hur kombinerar du familjeliv med jobb?
– Det som varit genomgående i alla jobb är att det har blivit en hel del kvällsmöten, så är det när man ska träffa föreningslivet och folk som jobbar ideellt, säger Lotti.
För henne passar det dock bra. Hon säger att det bökiga kan vara att se till att det inte krockar med barnens fritidsaktiviteter.
– Jag har haft turen att ha jobb där jag kan bidra till positiv utveckling och då blir det inte en belastning om det tar mer än 40 timmar en vecka.
Vilken är din starkaste drivkraft?
– Stolthet, delaktighet och lokal utveckling. Samhällsutveckling är något vi gör tillsammans. Jag vill bidra till att fler känner sig delaktiga och stolta i vårt lokalsamhälle. Jag är väldigt lokal i mitt perspektiv.
Vad bottnar ditt engagemang i landsbygden i?
– Man pratar ofta om dem som "blev kvar". Som att de inte hade en drivkraft att flytta och dem kan man ju inte riktigt räkna med. Att man inte ser det som ett aktivt val att man stannar kvar. Det är förödande för en kommun om vi skulle börja hävda att alla de Västervikare som är uppfödda i Västervik och som valde att fortsätta att leva här efter gymnasiet, är andra klassens medborgare. Hela den potentialen och den drivkraften som finns i de individerna tackar vi ju nej till om vi pratar om dem på det sättet.
Lotti tycker att alla ska ha möjligheten att vara stolta över platsen där de bor, säger hon.
Hur ser du på framtiden för landsbygden?
– Bara det faktum att vi nu pratar mycket mer om landsbygdsfrågor utifrån rätten till service innebär att det blir mer medvetet att vi har förfördelat landsbygden under en mycket lång period. Det som händer i pandemin när många kan jobba hemifrån är att fler arbetsgivare kommer att acceptera att fler fortsätter jobba hemifrån och då kommer alla dessa fritidshus som nu köps nyttjas längre tid och då hamnar vi i en övergång till ett permanent boende.
Och Lottis present till sig själv på 18-årsdagen var inget mindre än mellannamnet Norrsken. Ett namn som passar bra in på en människa som med sin starka drivkraft sätter ljus på landsbygden.
