"Det ska nog inte bli några problem att få in brandjobbet i livspusslet" tror Magdalena Ärleskog. "Vi är hemma för det mesta i alla fall, nu när barnen är små."
Från första början var Magdalena Ärleskog kanske inte så väldigt entusiastisk, men många som visste att hon gillar att träna, hade frågat om det inte skulle passa henne. Efter hand övergick tveksamheten i nyfikenheten. Och efter en prova-på-kväll för kvinnor på brandstationen i Virserum, blev beslutet fattat.
Vi träffar henne i en lektionssal på brandstationen, för att få veta lite mer om varför hon tar sig an det här jobbet.
– Jag kände att det där med att släcka bränder var väl inte riktigt min grej, säger Magdalena Ärleskog. Men på prova på-kvällen fick jag en helt annan syn på vad det handlar om. Räddningstjänst är så mycket mer än att bara släcka bränder.
Så efter att funderat igenom det hela ett par varv, bestämde hon sig. Och nu väntar den första, av två, utbildningar som behövs för att bli brandman. Två utbildningsomgångar om sex veckor vardera.
– Det blir en kurs i Kalmar nu i januari, säger Magdalena Ärleskog, som dessutom får sällskap av Emelie Bergström, som också bestämt sig efter prova-på-kvällen.
Att vara deltidsbrandman betyder ju att var tredje vecka är jourvecka. Då kan man inte vara längre bort än fem minuter från brandstationen. Så det blir ännu ett moment att räkna in i livspusslet. Att vara med i räddningstjänsten handlar om att man "säljer" var tredje vecka till kommunen.
– Men det ska nog gå bra, vi är ju ändå hemma väldigt mycket. I alla fall nu, medan barnen är små, säger hon.
För Magdalena Ärleskog handlar det mycket om utmaningen, om att få jobba med människor. Och sjukvård.
– Jag har alltid önskat att få jobba med människor, och jag är utbildad undersköterska. Och här får jag den möjligheten. Att hjälpa och göra skillnad för någon.
Alla utryckningar slutar givetvis inte lyckligt, men det är inget som oroar. Visst kan man få många obehagliga upplevelser också. Men det finns hjälp att få. Både genom mer erfarna kollegor och genom arbetsgivarens försorg.
– Samtidigt som jag kan bidra till att skapa ett tryggare samhälle, fortsätter hon. Så det här gör jag med hjärtat.
Hon sticker inte under stol med att det kommer att bli en utmaning, men å andra sidan gillar hon utmaningar.
– Men det är ett varierande jobb, utvecklande. Och man får tillfälle att lära känna sig själv på ett nytt sätt, säger hon.
Magdalena känner sig redan hemma i brandbilen.
Numera är det inte helt ovanligt med kvinnor i räddningstjänsten. De blir fler och fler. Nu under hösten börjar ytterligare en kvinna i Hultsfred.
– Vi har i dag sju kvinnor i kåren, två i Hultsfred, två i Silverdalen och nu tre i Virserum, berättar brandmästare Ulf Bowein i Hultsfred, varav sex åker operativt. Det vill säga är med på utryckningar. Vi vill gärna se fler. Ambitionen är att vi ska spegla hur samhället i övrigt ser ut, när det gäller kön, etnicitet och annat. Vi vill ha en blandning.
Den här speciella tjejkvällen i Virserum blev väldigt lyckad, tycker han.
Så det är inte otänkbart att det blir fler av det slaget framöver.
– Men då kör vi nog en rekryteringskväll som är öppen för alla, säger Bowein.
– Många kommuner får kämpa mycket för att hålla deltidsgrupperna fulltaliga, men så har det inte varit i Hultsfreds kommun, mer än tillfälligt, berättar Bowein. Här har det gått bra att rekrytera.
Magdalena Ärleskog blir ny brandman vid stationen i Virserum. Nu väntar hon på att få börja utbildningen.