Mörlundaslätten och Emån, som ringlar utanför huset, ger Marten Petersen inspiration. Får han en tanke skriver han ner dem i sin lilla anteckningsbok, för att senare överföra det på datorn. Någon gång kan det bli aktuellt i en bok.
Det blev, kanske lite klyschigt sagt men inte desto mindre sant, kärlek vid första ögonkastet när Marten Petersen och hans hustru Annelie Petersen besökte Mörlunda första gången 1988.
Då var de tyska turister och sökte det lugn de hört ryktas om och som man bara kan finna här, om du frågar dem. Alla vänliga människor vill de lyfta fram också, som en bidragande orsak till att kärleken till den lilla byn är lika stark än idag.
– Vi kommer från Bredstedt, en stad på den nordfrisiska västkusten, säger Marten. Det är förvisso också på landet, men det är väldigt turistintensivt, med en miljon övernattningar per år, så där är en puls och ett tempo vi inte vill ha.
Efter första sommaren här åkte de till Mörlunda varje år. 1997 blev de med fritidshus och 2018 flyttade de hit på heltid.
"Vill du ha mjölk i kaffet", frågar Annelie och ställer fram en kopp på bordet, som likt allt annat i deras vackra hem ger ett stilfullt och – jag bestämmer mig för, ett romantiskt intryck.
– Huset har Annelies son Jörn byggt åt oss här på Gamla Garvaregården. Det blev ett femårsprojekt, men vi hade inte bråttom. Vi hade ju vårt fritidshus, men nu trivs vi fantastiskt bra här i Torp, säger Marten.
Det gamla huset, som var utom all räddning, revs. Material från det huset, och även andra fastigheter, har dock tagits om hand och återanvänts i ny tappning.
Det har varit deras dröm att bli självförsörjande på grönsaker, kryddor och blommor. I somras nådde man det målet. "Här har vi estragon", säger Annelie Petersen och efter lite luktande på växten kommer de på det svenska namnet dragon.
Miljötänket är stort hos dem båda och deras dröm om att bli självförsörjande på grönsaker, kryddor och blommor har de just förverkligat. Det har också tagit sin tid, men den här sommaren kom de i mål.
Så pass att när matkällaren fyllts med allt från marmelader och plommonchutney till tomatröror och inlagd zucchini från den 8 000 kvadratmeter stora tomten, så blev det ändå över till andra.
Marten plockar fram flera böcker på tyska. Näst efter dikterna, som inledde hans författarhobby 2005, följde tre antologier om löpning och en vikingaroman.
Det är ju egentligen därför jag är här, för att få höra mer om hans nya bok som släpps i helgen.
Den första upplagan om tusen exemplar är på svenska. Inom kort kommer den på tyska, men då är titeln ändrad från "Tjejen från Tveta" till "Rache an mittsommer". En roman som utspelar sig i Tveta socken kring sekelskiftet 1800-1900.
Första romanen, "Leif - ett vikingaäventyr", utspelar sig också i Tveta och på Emån, som vikingarna ska ha använt under sina seglatser.
Kan du avslöja lite kort vad den handlar om?
– Om Karl och hans syster Alma, som älskar sin bror. Karl är hennes hjälte. Men en midsommarafton, när han tagit sig några snapsar, våldtar han sin syster och gör henne med barn. Alma reser bort för att föda och lämna bort sitt barn och från den dagen ser ingen Alma skratta mer.
Marten berättar mer om hur Karl ger sig iväg. Han reser världen över för att många år senare återvända midsommar 1918. Då har Almas hat vuxit sig så starkt, så hon...
– Resten avslöjar vi inte, säger Annelie som gjort bokens illustrationer. Hon ursäktar sig över hur hon tecknat människorna, som hon inte är riktigt nöjd med. Hon målar egentligen hellre naturmotiv, tillägger hon och nickar mot tavlorna hon målat och som hänger på köksväggen.
Marten har redan planer på nästa bok, det är tänkt att bli en utvandrarroman kring 1860, som också utspelar sig i Tveta.
– Jag vet några personer som rest till Tveta, sedan de läst min förra bok, för att de vill se stället där händelsen utspelar sig. Kanske kan jag få fler att förälska sig i den här bygden.
