De sitter ute på skolans veranda och det känns lite som att vara utomlands. Den ståtliga verandan är uppbyggd på ett sätt som för mina associationer till ett indiskt yogatempel. Men det är inte till en yogalektion i Indien jag har kommit, jag har kommit till en lektion i tyska på Alphaskolan i Västervik. Inger ber mig vänta lite tills de är klara med ett visst moment och jag går runt knuten och läser nyheter så länge.

När jag kommer tillbaka har klassen precis avslutat ett moment i tyska där eleverna ska redogöra för bland annat vilka prepositioner man ska använda i olika sammanhang. En av eleverna visar glatt upp ett papper med olika bilder och ord på tyska och stämningen i klassen är på topp. 

Inger avslutar lektionen och det är inte svårt att se att hon är en mycket omtyckt lärare. En av eleverna frågar lite oroligt om sitt betyg och Inger pratar lugnande med henne och ger den information eleven behöver på ett sätt som vittnar om den långa erfarenhet hon besitter. 

Inger har arbetat som lärare i 49 år. Hon var 24 år när hon började och idag är hon 74 år när hon nu en gång för alla går i pension.

Det hela startade på Ludvigsborgsskolan där hon hade ett vikariat. 

– Sedan gifte jag mig och flyttade till Falun och efter det kom jag in på lärarhögskolan i Göteborg.

Inger läste tyska, engelska och historia med tyska som huvudämne. Under ett år pendlade hon som nygift mellan Falun och Göteborg. Så småningom började hon jobba på gymnasiet i Falun och sedan i Borlänge. 

– Vi fick en liten flicka och efter det flyttade vi söderöver, till Kalmar och där jobbade jag på Stagneliusgymnasiet. Där bodde vi i ett och ett halvt år och sedan ville vi flytta tillbaka till Västervik 1978. 

Inger växte upp i Västervik och hennes föräldrar hade speceriaffär. Redan som liten drömde hon om att bli lärare. 

– Jag har alltid velat bli lärare och min dotter blev också lärare i tyska, säger hon och ler.

Inger och hennes man fick senare en son och de fortsatte att bo och verka i Västervik.  Hon har till största delen jobbat på Ludvigsborgsskolan, i 32 år.

– Jag hade trevliga arbetskamrater men jag sa sedan upp mig för att ta hand om min mamma. Hon blev gammal och hade blivit lite lätt förvirrad och avled kort därefter, jag var då 62 år.

På hösten 2008 ringde de från gymnasiet och Inger fick undervisa i tyska året ut.  2009 ringde Alphaskolan som precis hade öppnat. Där jobbade Inger i fyra år.

– Efter det gick jag hem och var hemma tills jag var 70 år och då ringde Alphaskolan igen och jag jobbade i ytterligare i fyra år tills nu. Jag har trivts jättebra, det här är en underbar skola, det var väldigt härligt att få avsluta sin tid här. 

På frågan vad hon tycker varit det bästa med att vara lärare är svaret enkelt, jag hinner inte ens avsluta innan hon övergår i ett brett leende och svarar:

– Kontakten med eleverna. Här på Alphaskolan får man ju så fin kontakt med eleverna för det är en så liten skola. 

Inger berättar också om hur kul det är att se sina elever lyckas i sina studier och växa av framgången, att det är den bästa belöningen.

Natali Hoffman, Ingers elev i klass 17A (nian) tycker inte det är svårt att beskriva Inger som lärare och vad Inger bidragit med under de tre år hon haft henne som sin tyskalärare.

– Jag tycker att hon är väldigt snäll och hon uppmuntrar oss alltid att klara av saker.  Om vi tycker någonting är svårt så tvekar hon inte att hjälpa oss. En lektion kan variera mycket, vi jobbar med att prata, skriva och läsa. Vi får jobba mycket med grammatik så att vi lär oss det korrekta. Inger är alltid så glad så hon muntrar upp oss bara genom sin närvaro. Hon får andra att bli glada, en liten solstråle, säger hon. 

Har man som Inger varit lärare i så många år kan det bli en del hälsande på stan.

– När jag är ute och går på stan och har barnbarnen med mig så säger de. "Farmor/mormor, nu kan du väl inte prata med någon mer?". 

Jag lämnar skolgården, eleverna och Inger med en varm känsla. Vi är nog många som minns en och annan lärare lite extra. Någon som kanske fick oss att tro på oss själva och som inspirerade oss. Någon som fick oss att utvecklas och förkovra oss inom olika områden. Någon som gett oss kunskap som senare i livet varit till stor nytta för vår mänskliga och personliga utveckling. En sådan lärare som Inger.