Thomas Agnevik är stolt när han blickar tillbaka på sina 41 år inom polisyrket. "Jag har alltid försökt vara ambitiös och lojal mot arbetsuppgifterna, och försökt göra mitt bästa. Som presstalesperson har folk uppskattat min tydlighet. Det bästa betyg man kan få."
Ja, läser du detta klingar namnet Thomas Agnevik säkerligen välbekant. Sedan 2014 har han dagligen uttalat sig om både större och mindre brott i Polisregion Öst och varit polisens länk till allmänheten genom massmedia.
Totalt blev det över 41 år inom polisen, hälften av dem i yttre tjänst med deltagande i dramatiska insatser som bankrånet och gisslandramat på Östgöta Enskilda Bank i Linköping 1996 och mördarjakten runt Malexander 1999.
Men nu har Thomas Agnevik gått i pension och för en tid sedan gjorde han sitt sista pass.
– Det som varit mest stimulerande är till att börja med det fackliga arbetet, som jag började med efter att ha blivit inblandad i flera dramatiska händelser. Jag jobbade fackligt på heltid i tio år. Det var en viktig tid, att få jobba med polisers villkor och arbetsmiljö.
– Sedan har tiden som presstalesperson varit otroligt rolig. Jag har fått väldigt mycket positiv feedback och känt mig uppskattad, vilket varit som en löneförmån. Det är annars många poliser som lider brist på uppskattning för sitt arbete.
Framöver kommer mycket tid att spenderas i och vid torpet utanför Gränna, samt på det över hundra år gamla huset i Mjölby. Kanske blir det snickarjobb även "på riktigt" för självlärde Agnevik framöver.
– Jag funderar på att starta ett litet företag. Bygga trädäck, lite enklare snickerier och trädgårdsarbete. Det kan vara kul att ha lite att greja med.
Ja, det är en pigg 62-åring som går i pension. Men egentligen hade han inte velat slut helt, i alla fall inte än. Tanken var delpension, men den dealen gick inte igenom.
– Då forskade jag lite grann om hur det såg ut med pensionsmöjligheter och det visade sig att jag inte behöver jobba längre. Vi har ju inga speciellt höga löner inom staten och polisen, men pensionsavtalet är faktiskt bra.
Vad kommer du att sakna?
– Alla trevliga samtal med journalister, alla trevliga kollegor på jobbet och den goda sammanhållningen inom polisen.
Vad kommer du inte att sakna?
– De tråkiga grova, onödiga brotten. Och all psykisk ohälsa och tragiska suicidärenden som vi får hantera nästan varje arbetspass. Det är tråkigt att se hur många som mår dåligt.
Thomas Agnevik lämnar polisen efter 41 år, varav de senaste 8,5 som presstalesperson. "2014 fick jag och Fredrik Kliman, som jobbat som journalist, uppdraget från länspolismästaren att göra lokalmedia nöjda genom att svara på deras frågor. På den stigen har jag vandrat."
Sista åren på jobbet har fokus ofta varit på gängproblematiken. Thomas Agnevik tror att det kommer att ta många år att få ordning på den, om det går över huvud taget. Han menar att det inte enbart är polisens jobb att vända utvecklingen utan att hela samhället måste ta ansvar för sina respektive delar.
– Utan att gå in på partipolitik tycker jag det är bekymmersamt att politikerna fokuserar så mycket på straffens längd. Det behövs så väldigt mycket mer. Man måste satsa på barnen när de är små och stötta föräldrarna i form av socialtjänst och skola. Fler lärare behövs, och legitimerade lärare med befogenhet att hålla ordning i skolan och som kan lära barnen från början vad som är rätt och fel.
– Allmänt sett borde de som jobbar med att ta hand om andra människor i vårt samhälle värderas högre. Det är brist på sjuksköterskor, barnmorskor och lärare. Och poliser. Så kan vi inte ha det. Det viktigaste vi har är ju varandra.
Han önskar att poliskollegorna han nu lämnar ska få mer kredd i stället för ifrågasättande från allmänheten.
– Den typ av uppskattning som visades vid exempelvis Drottninggatandådet i Stockholm kan man visa även i vardagen. Man kan hjälpa, tipsa och säga något uppskattande. Visa polisen ditt stöd. Det kan alla göra.
Åtta guld i polis-SM och två silver i polis-VM i pistolskytte finns på Thomas Agneviks meritlista. Men pistolen ligger numera på hyllan. Nu blir det mer motion, oftast med hunden. "Jag behöver röra på mig, till exempel långa promenader, och känna att jag använder kroppen."