I drygt två år har radiolyssnarna kunnat höra Lasse Övlings trygga stämma när han vägleder dem genom stora och små psykologiska spörsmål. Radiokarriären hade redan tidigare startat i mindre skala när han tillsammans med psykologkollegan Margareta Berggren sände podcasten Lasse & Margaretas psykologbyrå, som behandlar vardagspsykologi.
Men psykologkarriären för 70-årige Lasse Övling har varat betydligt längre än så. Nästan hela livet, om man ska vara nogräknad. Efter en barndom som innebar flera omvälvande upplevelser – bland annat moderns död och en flytt från hemmet i Stockholm till en moster i Malmö – tog han redan som ung scout på sig en ledarroll för att hjälpa andra och själv känna sig behövd. Men det gjorde också att han satte sina egna behov åt sidan och därför mådde Lasse själv dåligt i perioder.
– Så småningom kunde jag med hjälp av terapier och kärleksfulla sammanhang läka gamla psykologiska sår och började då gradvis acceptera och uppskatta mig som den jag är och blir i olika sammanhang, berättar han.
Under många år bodde, pluggade och jobbade Lasse Övling i olika storstäder. Men i mitten av 1980-talet flyttade han och hustrun Maria till Västervik. Här driver han sitt eget företag och jobbar med både individer och grupper. Han har också regelbundna uppdrag i Stockholm där förutom arbetet som radiopsykolog har flera spännande uppdrag, framför allt som utbildare av chefer, psykoterapeuter och organisationskonsulter.
Att tacka ja till att bli Radiopsykolog i P1 eller att skriva krönikor i lokaltidningen handlar för Lasses del om samma behov som när han var liten – att människor ska kunna mötas och prata med varandra i alla lägen.
– Framtiden avgörs, förmodligen i mycket högre grad än vi förstår, av hur du och jag kommunicerar, respekterar och bemöter varandra. Det är genom att utveckla tålamodet, kärleken, tilliten, freden, klokskapen, nyfikenheten i mötet med mig själv, i varje slag av kontakt med andra människor, i medvetenheten om hur vi påverkar naturen som vi kan bli mer medvetet delaktiga i ansvaret för den lilla världen (familj och lokalsamhället) och därigenom för den stora världens framtid, säger Lasse som hoppas att han genom sina krönikor ska kunna inspirera till något lite av detta.
