– Jag och Pippi Långstrump är lika gamla, säger Rein Soowik med ett stort leende.
Frågan är kanske bara vem av dem som ätit flest "krumelurpiller" såna där som gör att man inte blir "stur", för nog är Rein Soowik lika ung och pojkaktigt pigg som flickan med de röda flätorna.
De har en hel del gemensamt. Båda kom till världen 1945. För 40-talet år sen fick Rein Soowik en idé om en sagoby för barn byggd efter miljöerna i Astrid Lindgrens sagor. Han fick författarinnans välsignelse och tillsammans med två andra familjer lades grunden till det som i dag är Astrid Lindgrens Värld och som besöks av mer än en halv miljon människor, i varje fall under normala förhållanden som i fjol.
1996 köpte Rein Soowik Storholmen ett par kilometer utanför Vimmerby. Gården var inte i bästa skick, men planen var klar. Det skulle bli en boendeanläggning för turister. Allt i småländsk idyll och nära Astrid Lindgrens sagomiljöer. Anläggningen har till stor del byggts med material från gamla torp som han fått eller köpt för symboliska penningar mot att han plockat ner dem och sen byggt nya byggnader av det i Smålandsbyn.
– Allt som allt har jag plockat ner 17 gamla torp och andra byggnader nu. Du vet det är inget fel på det gamla timret, bara man tar bort springläkten, säger han.
De senaste tio åren har han jobbat med torpet Nyttorp som han fått av Ebbe Hansson i Grägarp.
– Han tänkte riva torpet, men jag fick det, sen köpte jag till lite mark, säger Rein Soowik.
Samtidigt köpte han en stor mangårdsbyggnad i Knapparp. Den har plockats ner bit för bit. De olika delarna har sen använts i Nyttorp.
Det ursprungliga torpet har renoverats och byggts till med veranda och balkong. Jordkällaren från 1940 har fått sig en ordentlig ansiktslyftning och byggts på med ett klocktorn med en vällingklocka och ett lusthus med grillplats.
– Det byggdes tre likadana jordkällare i trakten 1940. Nu tycker jag den här blev så fin att jag vill utmana med tanken att det kan vara Smålands finaste jordkällare, säger han.
Intill jordkällaren har han byggt en torpstuga till. Även den är byggd helt och hållet av material från den gamla mangårdsbyggnaden från Knabbarp.
– De här golven är tvåhundra år, säger han och pekar på de robusta golvplankorna i rummet i den timrade stugan.
Sen vänder han sig mot det välvda taket:
– Det här innertaket är från salen i Knabbarpshuset.
Sammanlagt har en tredjedel av materialet från den nerplockade mangårdsbyggnaden i Knabbarp använts till projektet i Nyttorp.
– Allt kommer från Knabbarp, varenda fönsterruta är av gammalt glas därifrån, säger han.
Hur många timmar har du lagt ner i det här projektet?
– Det vet jag inte, men det rör sig om tio timmar om dan i tio år, lördag som söndag. Men inte måndag, den är helig då har jag min praktik öppen, det är mitt riktiga jobb, säger han.
Han är naprapat sen många årtionden tillbaka.
Var får du din energi ifrån?
– Det är nog mina maratonlopp, jag har ju sprungit 40 maraton runt om i världen, så konditionen är det inget fel på, jag kan inte sitta stilla, säger han.
Nyttorp kommer inte att bli någon ny boendeanläggning i besöksnäringen.
– Nej, det här är för familjen. Vi är ganska många nu med barn och barnbarn, så det går åt plats.