Kortege pÄ Storgatan. "Det hÀr Àr ett ögonblick man verkligen kommer ihÄg, det var nÄgot alldels extra med alla mÀnniskor som inramning", minns Nils-Erik Pettersson.
Carl XVI Gustafs 50-Ärsjubileum pÄ tronen sammanfaller med 500-Ärsminnet av valet av Gustav Vasa som Sveriges kung 1523. Det firar kungen och drottningen med att besöka residensstÀderna i Sveriges 21 lÀn under Äret.
PÄ tisdag nÀsta vecka Àr det alltsÄ Kalmars tur för ett spÀckat program dÀr kungligheterna ska fÄ trÀffa lÀnsbor. SpÀckat var det ocksÄ 11-13 oktober 1978 nÀr det dÄ relativt nygifta kungaparet besökte Kalmar lÀn för Eriksgata. Carl XVI Gustaf hade varit kung i fem Är och intresset var enormt. I varje fall av den intensiva mediabevakningen att döma. En pressbuss med ett 60-tal journalister, bÄde frÄn lokaltidningar och rikspress, följde med under hela eller delar av tredagarsprogrammet.
Nils-Erik "Nep" Pettersson, journalist pÄ Vimmerby Tidning, minns hur pressen bevakade i stort sett varje steg under kungaparets besök i Vimmerby.
â Det Ă€r klart att det var extra pĂ„drag. Programmet var inrutat i minsta detalj och definitivt hĂ„rt pressat. Slips och kavaj var anbefallt och jag tror vi bevakade i stort sett varje handslag, sĂ€ger Nils-Erik âNEPâ Pettersson, som ingick i Vimmerby Tidnings reporterteam tillsammans med bland andra Göran âCeenyâ Carlson och Micael Glennfalk.
Omkring 5 000 personer samlades bara pÄ torget i Vimmerby. Till de Àldre ordnades stolar, för att vÀntan skulle bli lÀttare att hantera.
NÀr kortegen anlÀnde till Vimmerby torg sen förmiddag den 12 oktober hade mÀnniskor köat i flera timmar för att försÀkra sig om att fÄ en skymt av kungen och drottningen. Runt 5 000 personer hade samlats framför rÄdhuset och promenaden pÄ Storgatan kantades av folk. Skolor stÀngde och mÄnga företag gav sina anstÀllda ledigt den hÀr dagen.
â Alla mĂ€nniskor gav en fin inramning till besöket, sĂ€ger Nils-Erik Pettersson,
Till de Àldre hade man satt fram stolar. Kanske för att man dragit slutsatsen att det kunde behövas, efter att en gammal dam i Nybro dagen innan blivit sÄ utmattad av att vÀnta pÄ kungaparet att hon kollapsat och fick hÀmtas av ambulans.
Vimmerbys gÄva till kungaparet var Emilböcker i skinnband och guldskrift med personlig dedikation frÄn Astrid Lindgren, nÄgot som förmodades skulle komma vÀl till pass med tanke pÄ den dÄ tvÄ-Äriga dottern Victoria som vÀntade hemma.
PÄ besök i GrankvistgÄrden, dÀr Inga-Lisa Flintzbergs hemkokta karameller föll bÀttre pÄ lÀppen Àn snuset.
PĂ„ GrankvistgĂ„rden tog turistchefparet Hasse och Inga-Lisa Flintzberg emot och frestade med en prilla snus. Det gick dock inte hem. Mer begivna var kungen och Silvia pĂ„ hemkokta karameller. Efter lax, oxfilĂ© och ostkaka pĂ„ Stadshotellet bar det av till Storebro, dĂ€r den bĂ„tintresserade unge kungen visade sĂ„ stort â och utdraget â intresse för innandömet av en StorebrobĂ„t att bĂ„de âlandshövding och hovmarskalkar skruvade pĂ„ sigâ. Minutschemat höll pĂ„ att gĂ„ all vĂ€rldens vĂ€g. Men det blev mer av den varan lagom nĂ€r det var dags att bege sig till Hultsfreds-Hus.
â NĂ„gon eller nĂ„gra hade den dĂ„liga smaken att ringa in ett bombhot. Det uppstod viss dramatik nĂ€r kortegen fick lĂ€ggas om, minns Nils-Erik Pettersson.
PÄ Hultsfreds-Hus var det ocksÄ mÄnga som ville fÄ en skymt av kungaparet. Men lite extra stök och dramatik blev det förstÄs efter att nÄgon eller nÄgra ringt in ett bombhot.
SĂ„ hĂ€r skriver kollegan âCeenyâ i Vimmerby Tidning om effekterna av samtalet till Hultsfreds-Hus vĂ€xel: âDet smĂ€ller klockan en kvart i treâ. Telefonisten Ingegerd Borgengren trodde först hon hade hört fel. âFörlĂ„t?â, sa hon, men dĂ„ hade den okĂ€nde i andra Ă€nden av ledningen redan lagt pĂ„ luren. PolismĂ€stare Conny Ă kerström i Vimmerby beslöt omedelbart att utrymma fabriksomrĂ„det dĂ€r tusentals Hultsfredsbor och andra, som ville se kungen och drottningen, hade samlats.
SmÄ barn sprang ut genom fabriksportarna med blÄgula pappersflaggor i hÀnderna. Efter skyndade Àldre mÀnniskor. En gammal dam var sÄ rÀdd sÄ hon skakade i hela kroppen. Men hon blev stÄende vid vaktstugan. "Jag ville ju ÀndÄ sÄ gÀrna se kung Carl Gustaf", snyftade hon."
Under tiden utrymningen pĂ„gick kom ett nytt bombhot till telefonvĂ€xeln. Via radio kontaktades den kungliga kortegen som istĂ€llet fortsatte direkt till Venhaga daghem i MĂ„lilla. Poliser med hundar sökte igenom fabrikslokalerna och nĂ€r man inte hittade nĂ„gon gömd bomb slĂ€pptes folk Ă„ter in pĂ„ omrĂ„det. NĂ„gon dryg timme senare var kungen och drottningen pĂ„ plats, âleende, glada och till synes utan nĂ„gra som helst tankar pĂ„ hotetâ.
Kungen hÀlsar pÄ kommunalrÄdet Bengt Johansson. HemmansÀgare Göran Hemmingsson och Vimmerby Tidnings chefredaktör Ingmar Karlsson vÀntar pÄ sin tur.
Det sparas inte pÄ superlativen. Bevakningen prÀglas genomgÄende av en hyllande ton.
â Det stĂ€mmer, och lite svassande var det nog. NĂ„got ifrĂ„gasĂ€ttande eller kritiska frĂ„gor var det inte och andan var vĂ€ldigt positiv. Kanske fanns det en och annan republikan som inte var riktigt nöjd med uppstĂ„ndelsen, men det var inte nĂ„got som gavs utrymme. Och jag tycker att den ansvariga kommittĂ©n gjorde sitt bĂ€sta för att fĂ„ ihop ett komprimerat och bra program, om kungaparet orkade ta in allt sĂ„ fick de nog en ganska bra bild av kommunen pĂ„ de dĂ€r timmarna. Och bedömningen vi gjorde var att det var av intresse för lĂ€sarna.
Kungen och drottningen efter besöket pÄ GrankvistgÄrden.