Jacob Sundells uppgift som styrkeledare är att minimera riskerna för sina anställda och vid behov leda insatsen.
Hur känns det att fylla 40?
– Det känns väl bra, jag känner mig inte så gammal. Jag har inte förstått det där med att åldras, jag känner mig som 20 ibland, ända tills man får ont i kroppen, säger han.
Många känner säkert till Jacob Sundell från hockeyn. Han var med i Västerviks ishockeyklubb i hela tio säsonger och ser yrket han har idag som en typ av lagsport.
– Jag har ju spelat hockey i 25 år och det blir ju ungefär likadant på jobbet. Vi blir som ett lag, vi kommer nära varandra, känner varandra väl och umgås privat, säger Jacob.
Jacobs uppgift som styrkeledare är att minimera riskerna för sina anställda, säkerställa arbetsmiljön och vid behov leda insatsen.
– Jag är väldigt intresserad av ledning men min tanke är aldrig att jag ska vara en chef, min tanke är att vi är en grupp på fem personer som ska lösa uppgiften.
Jacob gick omvårdnadsprogrammet inom ambulans och räddningstjänst på Västerviks gymnasium. Det var då, under praktiken som drömmen kom, om att jobba inom räddningstjänsten.
– Vi fick ett par veckors praktik där. Då bestämde jag mig för att det var det här jag ville syssla med och då hittar man vägar för att komma dit, säger Jacob.
Jacob Sundell var med i Västerviks ishockeyklubb i hela tio säsonger och ser yrket han har idag som en typ av lagsport.
Vägen till drömyrket gick genom lumpen där han var räddningsman. Sedan fick han praktik på räddningstjänsten i Västervik och blev kvar. Jacob jobbar som styrkeledare sedan några år tillbaka.
– Jag sitter en del på kontoret och planerar, men när larmet går har jag 90 sekunder på mig tills vi ska vara iväg, säger han.
Han har alltid fyra brandmän med sig.
Hur hanterar du stressen det måste innebära att alltid vara beredd?
– Jag vet inte, antingen passar det en bra eller inte, men vi som jobbar där är säkert lite speciella. Om man har jobbat i många år så lär man sig hantera det. Det är inte jättemånga saker som jag inte varit med om, har man hanterat det en gång så blir det lättare nästa gång, säger Jacob.
Är du mentalt stark?
– Mentalt stark... ja, vi är säkert lite speciella på något sätt men vi har också bra stöd av varandra. När jag började var min uppfattning att mycket handlade om att vara tuff och inte prata så mycket men idag pratar vi om svåra händelser. Man sätter sig ner och diskuterar vad man varit med om mer nu än när jag började.
Varför mer nu?
– Det är ju mycket på tapeten med psykisk ohälsa nu. Vi bryr oss ju om varandra, vet jag att någon har varit med om en jobbig händelse så ringer jag personen. Vi är inte så tuffa, utan människor precis som alla andra men när vi har en uppgift att genomföra så är det den som gäller och vad vi känner får vi hantera efteråt.
En dag på jobbet under pandemin.
Även om Jacob yrkesmässigt kan vara med om svåra saker så kan han skilja på jobb och privatliv.
– Jag kan släppa det när jag kommer hem, det har jag alltid gjort. Mina kamrater på jobbet, mina arbetskollegor är ju stödet. Har vi haft jobbiga situationer så ser vi till att prata och det får ta den tid det tar. Det är alltid svårast att hantera när barn är inblandade, säger han.
Det måste kännas bra att rädda människor?
– Jag är väl lite så att jag vill bli bättre på det jag gör hela tiden och då vill jag ju se vad jag själv och andra gör för misstag. Jag har aldrig varit på en insats där allt har varit perfekt. Ibland kan jag tänka att det där var inte så bra gjort, det där borde jag gjort bättre och sen kan jag släppa det. I ett större perspektiv, i hela kommunkoncernen känner jag att vi är viktiga, vi gör mycket.
Jacob och hans kollegor jobbar även med brottsförebyggande åtgärder. De jobbar numera efter en lag som heter "Lagen om skydd mot olyckor", den är bred och handlar om att förebygga olyckor.
– Vi har två personer som åker runt och sätter trygghetslarm för att bland annat göra boendet tryggare för de äldre och Västervik är i framkant vad gäller detta, säger Jacob.
Hur tryggt är det hemma hos dig?
– Jag har brandvarnare i alla sovrum, brandsläckare och en sex kilos pulversläckare.
Många associerar räddningstjänsten med just bränder – men de gör mycket annat.
– Som tur är så är det sällan brand i byggnader. Det vi har mycket av är trafikolyckor och andra händelser, säger han.
Nu fyller du 40 år och har hunnit jobba ett tag, vad är bäst med ditt jobb?
– Det låter ju lite klyschigt, men ingen dag är den andra lik. Man vet aldrig vad man ställs inför när man jobbar och jag tycker om att träffa människor i olika stadier i livet, säger Jacob.
Jacob har ett stort musikintresse och spelar en hel del gitarr. På bilden hans gitarrsamling.
