Kristina Allvin har gjort det allra mesta, i sitt yrkesliv. Anordnat yogaresor, sminkat Fröken Sverige-kandidater, jobbat med arbetsmarknadssatsningar, och såklart som pedagog. "Vi har ett ansvar för att göra oss själva lyckliga. Jag kan också vakna på morgonen och ha en dålig dag, men då tänker jag 'vem ska göra mig lycklig?' Jo, det är ju jag själv", säger hon.
Kristina Allvin är född och uppvuxen i Solna, och nyinflyttad i Västervik, efter sju år Stockholm. Hon har däremot bott i Västervik tidigare, och dessförinnan i Vimmerby.
När hon först flyttade till Vimmerby – för kärlekens skull – dröjde det inte länge innan hon startade hudvårdssalongen Bellissimo, som hon drev i många år.
– Då fanns det ingen hudterapeut, så jag fick lära upp andra, och fick ta in vikarier från Högsby och Kalmar, berättar hon.
Ett period i livet väntade hon barn, pluggade till pedagog, drev salong, och jobbade på förskola. Samtidigt. Hon ler lite åt minnet.
– Jag är stolt när jag tänker tillbaka, jag tycker inte att man ska begränsa sig. Man behöver inte välja, man får ju ut olika saker av olika yrken. Så nu är jag tillbaka som pedagog här i Västervik, berättar hon.
Att det var Västervik hon skulle återvända till var självklart.
– Här känner jag frihet och lugn. Från början var det havet och vandringen som hägrade, och jag trivs jättebra här. Jag åker ofta till Gränsö, det är fantastiskt – man får space. Och när jag ska ta mig till jobbet kan jag cykla längs vattnet: det är livskvalitet.
Det är också i Västervik, på Kvarngatan 9, som Kristina och Nathalie Liljegren kommer att hålla vernissage senare i höst.
De lärde känna varandra i Vimmerby, när Kristina höll klasser i gravidyoga för tretton år sedan. När Kristina sedan flyttade till Västervik valde Nathalie att åka från Vimmerby för att fortsätta delta i hennes yogaklasser. Sedan gick tiden. Förra hösten var de i Stockholm samtidigt och bestämde sig för att ses.
– Vissa personer får man saker att hända tillsammans med. Vi träffades och började prata om hur vi båda tycker att det är så roligt och lustfyllt med konsten, och sen har det rullat på av sig själv, säger Nathalie.
"Både jag och Kristina är sådana personer som gör allt och lite till. Vi vill göra allt på samma gång. Det som är så härligt med konsten är att man inte behöver välja bort någonting", säger Nathalie om utställningen.
Vimmerbytjejen Nathalie är civilekonom och nationell tjänstechef för affärsrådgivning på Ludvig och Company, men konsten har alltid funnits i hennes liv.
– Jag stod egentligen i valet och kvalet när jag skulle plugga vidare, för jag målade mycket när jag var ung. Då var det mest skisser och kol, berättar hon. Efter utbildningen blev det mindre tid till konsten. Sen kom pandemin och dess restriktioner, och tid fanns i överflöd.
– Jag är van att ha flera hundra procent att göra, och fick den här extra tiden, och då hade jag ju hur många år som helst att ”måla ur” mig, säger Nathalie med ett skratt.
Att de skulle ha en utställning bestämde de i våras. De knallade helt enkelt in i konstnären Jan Wibergs ateljé.
– Vi är båda väldigt öppna personer, öppna för möjligheter som kan dyka upp, och på den vägen är det, säger Nathalie.
Natalie har också jobbat i Västervik sedan 2016.
– Och jag och Västervik klickar väldigt bra. Det är en liten men fin stad, man får flow och energi. Det känns lite som att vara på semester hela tiden, säger hon.
Nathalie Liljegren beskriver sig som en person som är van att ha "flera hundra procent att göra". När pandemin och dess restriktioner kom innebar det mycket extra tid. Och den tiden la Nathalie på att återupptäcka kärleken till konsten.
Utställningen de nu gör ihop har fått namnet ”I want it all – and I want it now”.
– Vi är båda sådana personer som gör allt och lite till. Vi vill göra allt på samma gång. Det som är så härligt med konsten är att man inte behöver välja bort någonting, säger Nathalie, som beskriver sin konst först och främst som lustfylld.
– Jag kommer säkert förändras i mina tekniker framåt, men nu var det saker som bara skulle ut. Nu är det mer färger än jag själv kanske tycker om, men också lite finstämt och abstrakt, med överdrivna proportioner och också detaljer, säger hon, och sammanfattar det med orden ”lite för stort, lite för starkt”.
– Om man tittar på andra utställningar, så brukar det vara tematiskt: man ska ha en mild period, sedan en akvarellperiod, och så vidare. Men varken jag eller Kristina har några begränsningar, för det behöver man inte ha i konsten. Det finns inget tema, utan det är suget efter att få skapa som styr, förklarar Nathalie.
Kristina beskriver sitt konstnärskap som ett ständigt pågående lärande, och något som närmast kan liknas vid meditation. Motiven inspireras ofta av hennes resor till Portugal, eller av Lalehs låtar, som är en stor inspiration. Bäst sammanfattar hon det när hon berättar om den gången hon gick en akvarellkurs.
– Och uppgiften var att bara måla en blomma… Men då ville ju jag måla flera olika blommor, som spretar åt olika håll!
Kristina Allvin och Nathalie Liljegren är två mångsysslare som båda hyser kärlek till Västervik och till konsten. Det var kanske bara en tidsfråga innan de skulle återförenas för en just en konstutställning i Västervik.
När Kristina berättar om sitt yrkesliv är det svårt att återberätta en rättvisande bild av en så mångfacetterad person. Men för att nämna några höjdpunkter har hon jobbat med både äldre och yngre barn, med arbetsmarknadssatsningar, sminkat Fröken Sverige-kandidater, och anordnat yogaresor till Portugal. Hon har jobbat med retreats i både Frankrike och Costa Rica, och som egenföretagare anordnade hon tjejkvällar och modevisningar i Vimmerby och Hultsfred.
– Jag provade kontorsjobb en gång. Det var det värsta jag gjort, säger hon med ett skratt.
Hon berättar att både hudvården och yogan handlar om att förstärka människors kvalitéer.
– Man behöver inte hamna i ett fack. Jag placerar inte in andra i fack, jag fokuserar inte på kön, ålder, etnicitet. Jag fokuserar på deras drömmar, säger hon, och fortsätter:
– När jag sminkade folk, och nu när jag målar, så slappnar en del av hjärnan av. När jag jobbar med barnen använder jag en annan del av hjärnan. Våra tankar är viktiga, det är de som bestämmer hur vi ska ha det. Vi har ett ansvar för att göra oss själva lyckliga. Jag kan också vakna på morgonen och ha en dålig dag, men då tänker jag ”vem ska göra mig lycklig”? Jo, det är ju jag själv.
Kristina Allvin och Nathalie Liljegren är två mångsysslare som båda hyser kärlek till Västervik och till konsten. Det var kanske bara en tidsfråga innan de skulle återförenas för en just en konstutställning.
Var kommer då drivkraften ifrån? Den är medfödd, gissar Kristina. Och på senare år har hon värdesatt den alltmer. Både pilgrimsresan till Santiago de Compostela för tio år sedan, och knäoperationen förrförra året, har gjort att hon tar vara på livet än mer.
– Det har gjort att jag följer mitt hjärta ännu mer, och verkligen gör det jag vill göra. Jag fick jobba hårt med rehab och kan äntligen dansa zumba igen. Barnen är utflugna, så nu lever jag lite som en tonåring själv, säger hon med ett leende.
Nu planerar hon att bo i Västervik fram till pensionen, och därefter bosätta sig i Portugal.
– Jag har börjat läsa portugisiska. Jag hittade läraren på nätet och nu läser jag digitalt tillsammans med andra, som redan är pensionärer, säger Kristina, som om det vore den mest naturliga saken i världen.
– Man måste våga tacka nej till saker, men också våga tacka ja, konstaterar hon.
För tretton år sedan höll Kristina Allvin (t.h.) kurser i gravidyoga, innan hon flyttade till Stockholm. En av deltagarna var Nathalie Liljegren (t.v.), som bor i Vimmerby.
