– Det är mycket som bara fallit på plats av rena slumpen, säger André Norinder och byter en varm blick med flickvännen och sambon Linnéa Rosén som sitter intill på bänken i övre delen på krogen Guldkant i Vimmerby.
Utanför faller novembersnön och André Norinder gör sig klar för ett arbetspass som är komplett fullbokat. Totalt 135 gäster ska komma. Krogen har plats för 80 åt gången.
– Det gäller att de första lämnar innan nästa omgång kommer. Det är inte alltid så lätt att tajma, säger han.
André Norinder har rötterna i norrländska Sollefteå, men har haft Stockholm som bas sen han var i tioårsåldern.
– Jag pluggade media, så det blev mycket foto och film på gymnasiet, men det tröttnade man ju snart på, så jag började med sälj istället och har hållit på med det sen dess i stort sett, berättar han.
I kombination med säljjobben höll han också en del fester. Det styrde honom in honom på bartenderbanan.
– Det blev mycket fester och olika event på pubar och nattklubbar runt om i Stockholm. Sen drog jag till Malmö och min far där ett år.
På väg från Malmö tillbaka till Stockholm blev det ett stopp i Vimmerby, som var tänkt att bli högst tillfälligt.
– Jag hälsade på min mor som bor i Vimmerby sen fyra-fem år. Så kände jag att jag inte längre har så mycket att hämta i Stockholm.
Han tog en promenad för att kolla efter möjliga jobb.
– Jag såg att Café Paris sökte en barista. På väg dit träffade jag av en ren slump Henrik och Erik (Hemmingsson) som höll på att bygga klart Guldkant. När Erik hörde att jag hade erfarenhet av bar blev han överlycklig kändes det som, för att själv slippa det efter många år. Så vi kom överens; vi kör. Löningshelgen i mars provjobbade jag i baren på Guldkant i Västervik, och det funkade ju bra, berättar han.
Ett par veckor efter premiären i Vimmerby dök en kvinna upp i baren.
– Man pratar ju med folk i barer, och jag sa att jag bodde hos min mor... "Jag har en lägenhet ledig åt dig", sa hon. Så nu är hon min hyresvärd.
En månad senare var det dags för nästa slump. Då kom Linnéa Rosén in på restaurangren. Hon hade precis flyttat hem till Vimmerby efter en sejour i Sälen.
Det sa klick och nu är André och Linnéa ett par och bor ihop.
Han trivs bra med livet i Vimmerby.
– Det känns väldigt bra, lugnt, mysigt och ändå händer det ganska mycket för att vara en så pass liten stad, tycker André Norinder.
Han ser också positiva skillnader mot en stor stad.
– Man kan fokusera mer på kvalitén här, man kan göra mycket som gästerna inte ser, såga is, göra sockerlager och limejuicer. I Stockholm kör man sitt pass och sen går man igen.
Vad är då det viktigaste i baren?
– Det är det sociala, vem som helst kan skaka drinkar, men att prata med folk är viktigaste, alla är olika, och alla behöver känna sig hemma. Det ska vara trevligt när man sätter sig i baren.
Han avlivar myten om bartendern som terapeut.
– Folk pratar om allt och ingenting. Det kan vara att spå med tarotkort eller hur man gör drinkar. Men problemen håller de för sig själva. Sen ser och hör man väldigt mycket, även det man inte ska höra, så det gäller att peta in sina svar på rätt ställe. Allt ska man inte svara på, men det är roligt att höra till exempel när damer pratar om killar...