Hela äventyret börjar egentligen redan 2014 när Michelle reste till Perth på Australiens västkust.
– Vi var där med ett working holiday-visum, men efter en månad ville vi resa vidare till Asien. Där och då hade jag inga direkta planer på att återvända, men med facit i hand blev det lite dumt för sedan hade jag utnyttjat den visummöjligheten, säger hon.
Michelle fortsatte att resa, ofta med en enkelbiljett, och 2016 gjorde hon en långresa i Centralamerika.
– Jag levde livets liv och under den resan träffade jag också en kille, en australiensare, och vi blev kära.
Tillsammans reste de vidare till USA och det nya paret hade hunnit bli vad Michelle beskriver som "tokkära". Därför ville de nu flytta till Australien.
– Problemet var att jag redan använt mitt working holiday-visum. Så då bestämde jag lite spontant att jag skulle plugga engelska i två månader, det var väl inte riktigt som jag tänkt mig, berättar Michelle och skrattar åt minnet.
Nyårsafton 2016 åkte Michelle därför tillbaka till Australien och nu började även jakten på ett permanent uppehållstillstånd.
– Målet var att ansöka om ett partnervisum, men då måste man kunna bevisa att man levt ihop i ett år. Så då bestämde vi oss för att vi skulle åka hem till Sverige sommaren 2017 och bo där ett år. Det kändes som en perfekt lösning då vi också kunde få bevis på att vi bott ihop.
Men Sverige blir inte ett dugg enklare för paret.
– Det var svårt för min dåvarande pojkvän då han fick uppehållstillstånd men inget skattenummer och utan dina fyra sista siffror i personnumret kan du i princip inte göra någonting.
Därför bestämde de sig för att åka tillbaka till Australien hösten 2017 och ansöka om ett partnervisum.
– Då fick jag ett bridging visa som innebär att man får bo och jobba i landet, men inte lämna, i väntan på ett godkännande. Så under två år var det för mig att stanna där och vänta, säger Michelle.
I februari 2020 fick Michelle äntligen sitt partnervisum och kunde äntligen få resa igen – men då kom pandemin och landet hamnade i lock down. Michelle hade dock turen att kunna fortsätta jobba, men nu var gränserna stängda och om hon skulle vilja lämna landet fanns risken att inte bli insläppt igen.
– Jag har haft hemlängtan tidigare, men det blev så påtagligt att man är långt hemifrån när den friheten man haft innan försvann. Då ifrågasatte jag allt: "Är det verkligen så här jag väljer att leva mitt liv?"
Så när man i november 2021 öppnade upp för resor igen var Michelle snabb med att boka en resa hem till Sverige.
– Det var den bästa känslan, även om mycket fortfarande var osäkert.
Med hjälp av vänner och sin morbror lyckades hon hemlighålla hemresan för familjen och kunde på julafton överraska hela sin familj hemma i köket.
– Det var den bästa dagen i mitt liv och det mest magiska ögonblicket. Det var två och ett halvt år sedan jag var hemma och såg dem senast. Hela julafton var en gråtfest. Jag blir känslosam av att bara tänka tillbaka på det.
Kändes det jobbigt att lämna sedan och flyga hem igen?
– Klart man ifrågasätter, men någonstans har jag ändå gjort ett val och jag vet att jag är lyckligare och gladare i Australien. Där lever jag det liv jag vill leva just nu, säger Michelle Wegert.