Varje år föds omkring 120 000 barn i Sverige, varav 2 500 i Kalmar län. Årligen sys också en miljon stygn i samband med svenska förlossningar. I Kalmar län fick 4,4 procent av förstföderskorna en allvarlig bristning år 2018. Beroende på i vilken region kvinnan bor så löper hon olika stor risk att drabbas av förlossningsskador.
För att göra vården mer jämlik inför, under och efter en förlossning har regeringen och Sveriges kommuner och regioner kommit överens om ett antal mål, däribland att eftervården ska utvecklas och stärkas. Som en del av detta ska regionerna årligen upprätta en handlingsplan och rapportera till SKR under arbetets gång. Det är alltså denna rapportering som har slopats under coronakrisen.
Det är förståeligt att en pågående pandemi innebär att vissa vårdresurser måste omprioriteras till det som är nödvändigt för stunden. Anställda inom vården har just nu en pressad situation där de jobbar väldigt hårt för att säkerställa hälsan hos patienterna, men även hos befolkningen i stort. Det är något som vi alla är väldigt tacksamma för.
Samtidigt kommer kvinnor i Kalmar län att fortsätta föda barn även under pågående pandemi. Det är då lika viktigt som annars att också arbetet för att säkerställa jämlik vård till kvinnor inför, under och efter en förlossning fortgår. Därför har vi tagit fram tre förslag för en bättre förlossningsvård, såväl under som efter coronakrisen.
1. Se hela kedjan i förlossningsvården. En förlossning föregås alltid av en graviditet, och följs av en återhämtning. Många kvinnor känner sig lämnade vind för våg efter en förlossning. Genom att etablera ett eftervårdsprogram som en fortsättning av mödravården kan vården tidigt fånga upp skador eller problem.
2. Säkerställ att vården talar med de kvinnor som känner oro inför att genomgå en förlossning under en pågående pandemi. Stress och otrygghet inför en förlossning innebär en större risk för allvarliga förlossningsskador. Kommunicera regelbundet med gravida för att de ska kunna känna trygghet i denna märkliga tid.
3. Se till att kvinnor fortsätter att få den vård de behöver trots rådande situation. Ju tidigare en förlossningsskada upptäcks – fysisk eller psykisk – desto större möjligheter att behandla den på ett lämpligt sätt.
Åtta av tio kvinnor får någon grad av bristning i underlivet vid en förlossning, och omkring en av tio får en förlossningsdepression. Det är viktigt att regionpolitiker säkerställer att eftervården är tillgänglig och tillräcklig – i dag och i framtiden.