Lisa och sonen Pelle, tre år, tar emot i den stora gula villan i Gamleby. I trädgården står cyklar i alla möjliga storlekar uppställda och sandlådan är full av leksaker. Här bor Lisa tillsammans med sin familj som förutom Pelle består av mannen Konny, dottern Alma, nio år och sonen Figge, sju år.

För Lisa är familjen det allra viktigaste. Det är familjelivet som varit hennes livsdröm.

Hon träffade sin man Konny redan som 16-åring.

– Det var på en midsommarfest i Västervik, jag var 16 och han var 24, säger Lisa.

Hon hade flyttat till Linköping för att läsa en gymnasieutbildning med inriktning mot konditor och Konny skaffade sig jobb i Linköping och följde med.

– I början var jag väl lite tveksam, han var ju min första pojkvän och så mycket äldre. Men det var ändå något som kändes rätt.

– Fast jag var jättenervös när jag skulle presentera honom för mina föräldrar och undrade vad de skulle tycka! Jag minns inte riktigt hur det gick sedan, men jag tror inte det var några konstigheter. De var bara glada att jag hade träffat någon.

Lisa är uppväxt i Grönhult utanför Blackstad, som mellanbarn med en äldre syster och en yngre.

– Det var underbart. En riktig bullerbyuppväxt, med kohagen nedanför huset.

Redan i början av förhållandet med Konny började hon längta efter barn.

– Det var nog bra att jag pluggade just då, så att vi fick vänta lite, skrattar hon.

När Lisa var 20 kom dottern Alma. Familjen bodde då fortfarande i Linköping, men började efter ett tag längta tillbaka till Västervik. Så när Lisa ett par år senare var gravid med sonen Figge började de planera att flytta hem. Konny kommer från Gamleby och ville gärna bosätta sig här.

– Från början sa jag att jag inte ville bo i Gamleby. Om jag skulle flytta hem så skulle det vara till Grönhult!

Men så hittade de ett hus som passade familjen.

– Nu skulle jag inte kunna tänka mig att bo någon annanstans.

Efter flytten var Lisa föräldraledig med Figge och eftersom de flyttat hade hon inget jobb att gå tillbaka till.

– En dag när Konny gick till jobbet så sa han att det kanske var dags för mig att skaffa mig ett jobb. Så jag ringde ner till Systembolaget och det visade sig att de behövde någon just då. Så jag ringde Konny och sa att nu har jag fått jobb, säger Lisa och skrattar.

Där jobbar hon nu 70 procent och att jobba med service passar henne perfekt.

– Jag älskar att jobba i butik och det är ett jättebra jobb. Ibland får jag frågan om jag inte ska läsa vidare och jag har funderat på det. Men samtidigt trivs jag så bra med allt just nu.

– Jag tycker det är underskattat att vara nöjd. Jag har gjort det jag vill i livet, vi har tre barn och hus och i somras gifte vi oss.

– Men ibland känns det nästan som att jag bara går och väntar på att katastrofen ska hända, för jag tänker att man inte kan ha det så här bra.

Pelle leker glatt och pratar på för sig själv, eller kanske för att få lite uppmärksamhet när fokus nu ligger på mamma.

Med de första två barnen var graviditeterna lätta, berättar Lisa, så hon förväntade sig inte det som hände när Pelle låg i magen.

Familjen hade varit på sin allra första fjällresa, till Sälen och var på väg hem.

– Plötsligt började jag störtblöda i bilen och vi var helt övertygade om att jag hade fått missfall. Vi förklarade för barnen att deras syskon förmodligen hade dött och så satt vi och grät i bilen hela vägen hem till Västervik.

Väl på sjukhuset fick de också beskedet att det verkade vara ett missfall och att hon helt enkelt skulle låta det ha sin gång.

Men efter två dagars blödande åkte de in till sjukhuset igen och då gjordes ett ultraljud.

– Vi var ju fullt förberedda på att få höra att det var ett missfall, så när vi fick höra att allt såg bra ut blev vi helt chockade.

Ett par veckor senare visade det sig att moderkakan var på väg att lossna och det var det som hade orsakat blödningarna Lisa ordinerades, vila och sängläge, och det här var bara 12 veckor in i graviditeten.

– Det var jobbigt för mig! Jag är en sådan som måste göra saker hela tiden. Min lillasyster flyttade in för att hjälpa till. Hon hämtade och lämnade på förskolan och lagade mat.

Allt gick lyckligtvis bra och Pelle är nu en pigg och glad treåring.

Först är han lite blyg, men när mamma tar fram lottospelet tinar han upp och börjar organisera spelet.

På frågan om vad hon har för intressen funderar Lisa en lång stund, men kommer inte på något särskilt. Hon är helst med familjen.

– Visst jag tycker om att plocka svamp och åker och tränar ibland. Men då brukar jag också ta med mig barnen.

Lisa tycker om att ha huset fullt. Hon bjuder gärna in släkt och vänner för att umgås och hänger ofta med sina systrar.

– Och musik lyssnar jag mycket på och jag går gärna på konsert. Vi var och såg The Killers i Globen i våras och nu ska vi snart på Markus Krunegård. Men då får barnen stanna hemma, det blir Konny och jag!