Att fylla 30 är inget som Jacob Hoffsten har funderat så mycket över i vare sig den ena eller andra riktningen. Och han har inte tänkt sig någon stor fest.
– Det känns som vilken annan födelsedag som helst. Men det är klart det är roligt att få en anledning att fira lite. Jag ska fira med vänner och familj, säger han.
Jacob är född och uppvuxen i Västervik och han har varit hemstaden trogen större delen av sitt liv, förutom kortare vistelser i Stockholm, Linköping och Norge.
– Jag började jobba efter gymnasiet och det var svårt att hitta jobb i Västervik då. I Stockholm jobbade jag som elevassistent och på McDonalds.
Men han var inte så road av storstadslivet och sökte sig så småningom tillbaka till Västervik igen.
Redan på gymnasiet hade Jacob Hoffsten börjat intressera sig för samhällsfrågor och funderade mycket på hur världen ser ut, varför, och framför allt vad man skulle kunna göra för att förbättra den.
– Så jag började engagera mig i socialistföreningen. Det var de som hade, och har, de idéer som stämmer bäst överens med hur jag ser på samhället. Jag började arbeta i föreningen och sedan har det bara fortsatt. Jag ville inte bara sitta och tycka saker, jag vill göra någonting åt dem!
Det politiska engagemanget kommer inte hemifrån berättar han.
– Nej, ingen av mina föräldrar är engagerade politiskt, det är något jag har hittat på helt själv, skrattar han.
– Men en av mina bröder är också aktiv i partiet nu.
Något han däremot har fått med sig hemifrån är kärleken till naturen. Att fiska, eller bara befinna sig ute i skog och mark.
– Vi var mycket ute i skärgården när jag var barn. Eller så var vi ute i skogen och plockade svamp på helgerna.
Ibland går han ner och fiskar vid bron över stora strömmen. Andra gånger blir det någon av de många insjöar som finns i trakten.
– Det är mest en grej att göra för att komma ut i naturen. Jag både metar och kastar. Strömming på våren, annars blir det en del abborre och gädda. Det här har jag hållit på med i hela mitt liv.
På armen har Jacob en tatuering som föreställer skog och berg.
– Det är min bror som har gjort den. Jag trodde aldrig att jag var någon som skulle tatuera mig, men när han började tatuera tänkte jag att det skulle vara roligt. Tatueringen blir som en symbol för mitt intresse för naturen.
Efter tiden i Stockholm fick Jacob ett sommarjobb inom hemtjänsten. Att jobba inom vården var inte något han ens hade funderat på tidigare, men han fick jobbet via en god vän och tyckte det verkade bra.
– Det var det som förde in mig på vård- och omsorgsbanan. Jag kände att det passade mig att arbeta med människor.
Därför fortsatte han efter den sommaren att hanka sig fram som timvikarie inom omsorgen. Men det var tufft och inhoppen han fick räckte inte riktigt till.
– Jag tänkte att det är bättre att jag skaffar mig en utbildning så att jag kan få ett fast jobb. Så jag läste till sjuksköterska här i Västervik.
Det visade sig vara helt rätt väg att gå för Jacob och nu jobbar han som sjuksköterska på njur- och dialysmottagningen på Västerviks sjukhus.
Även här har han engagerat sig och är förtroendevald representant för Vårdförbundet.
– Jag har haft turen att hamna på en arbetsplats där vi har det rätt så bra. Jag trivs jättebra. Det är det bästa jobbet jag har haft. Men det finns mycket att göra för att förbättra arbetssituationen för oss som arbetar inom vården.
Framför allt vill han arbeta för att fler ska engagera sig och börja samarbeta mer. Och det gäller både inom vården och inom samhället i stort.
– Det finns så mycket splittring mellan människor. Många är missnöjda, men vet inte hur de ska göra någonting åt det.
Som det ser ut nu så kommer Jacob Hoffsten ta en plats i kommunfullmäktige under den kommande mandatperioden och han hoppas kunna jobba vidare med frågorna om engagemang och samarbete.
– Jag vill upplysa om hur det ser ut nu och visa att det finns ett annat sätt att tänka på än det som är gängse. Det finns så mycket potential i dag och större möjligheter än någonsin för att alla ska kunna leva ett bra liv.
Hans egen dröm är att så småningom flytta ut från staden, ut på landet.
– Jag skulle vilja ha lite odlingar, odla lite mer av mina egna grönsaker. Blommor är jag inte så intresserad av. Och kanske ha lite djur, höns och kanske något mer. Det skulle vara roligt.
