Den innefattar en skala från 1-10, där 1 innebär att hemmet är lika skinande rent som en tallrik i en diskmedelsreklam. 10 innebär att det ser ut som att man har sagt ”hej och välkomna” till tio spanska tjurar.
Innan vi får användning av stökmätaren ska vi först hoppa tillbaka till min föräldraledighet. Varje dag när jag vaknade hade jag en målbild gällande hemmet. Det kunde vara något så simpelt som att plocka ur den fulla diskmaskinen och bestiga tvättberget.
På pappret ser det här ut som ett ganska lågt satt mål med tanke på att jag var hemma hela dagen. Men i själva verket var det som den där populära cellen i fångarna på fortet. Den där de springer på ett rullband och ska hämta hinkar med vatten att fylla ett rör med. För mig var röret diskmaskinen och tvättberget. Jag kämpade för att ta mig dit, men det kom hela tiden saker i vägen. En minimänniska hällde ut vatten på golvet. Torka. Den andra minimänniskan passade då på att slänga ut alla kläder ur garderoben. Vik och häng in. En sko vändes upp och ned och det blev sand i hela hallen. Fram med dammsugaren. Något tappades på golvet och gick sönder. Hej hej sopkvasten.
Tvättmaskinen förblev full. Tvättberget växte. Jag kom aldrig dit. Hela tiden dök det upp något som var tvunget att fixas först. Svetten rann. Bränderna blev bara fler och fler och släcktes en efter en. Och sedan kom sambon hem från jobbet. Och vad blev hans första kommentar? ”Varför har du inte plockat ur diskmaskinen? Du har ju haft hela dagen på dig.”
Jag förstår hans poäng. Han såg den fulla diskmaskinen när han lämnade hemmet och så var läget oförändrat när han kom hem igen. Men det är nu stökmätaren kommer fram. Säg att hemmet var i skick tre när han åkte till jobbet. Då förväntar han sig att jag i alla fall ska lyckas få det till en tvåa under dagen. Och det kan verka rimligt. MEN. Lägg märke till versalerna. MEN. Kruxet är nämligen att stökmätaren inte vilar på trean. Medan han var borta hade den snarare blinkat rött på nummer nio. Med nöd och näppe hade jag förhoppningsvis lyckats återfå stökmätaren till tre.
I sambons värld hade jag då inte städat alls. I min värld hade jag ägnat hela dagen åt just det. Han såg ju inte alla gruskorn som hade dammsugits upp. Allt utspillt vatten som hade torkats. Alla kläder som hade plockats in och de trasiga bitarna som hade sopats undan. Han såg bara den fulla diskmaskinen som borde varit urplockad.