Vi har ju legat i vatten från den allra första sekund vi blev fröet till ett människobarn och jag kan tänka mig att det kan vara en traumatisk känsla när vi i födseln med ens blir slungade upp på ”torra land”. Men ett nakenbad kan även i vuxen ålder avslutas med en skräckartad upplevelse. Vi släpper ner Signe med Cykeln i plurret så får hon berätta:
”Att bada naken är inget jag gör varje dag, minsann. Det är säkert mer än tjugo år sen som det senast hände. Med åren har man blivit lite mera försiktig med att visa vad man samlat på sig, under klädpaltorna. Och nu för tiden finns det ju folk i varenda buske. Är det inte grannen som dyker upp bakom en vassrugge så är det turister. Man går liksom aldrig säker. Men förra helgen blev frestelsen för stor och jag kunde inte låta bli.
Det hade varit varmt i över en vecka vilket utlovade en behaglig vattentemperatur. Jag tog cykeln till sjön med matsäck och baddräkt. Det var gott om folk utefter sjökanten, så jag hade från början inte den ringaste tanke på nakenbad. Men plötsligt blev det ett jädrans åskväder. Folk försvann åt alla håll, i bilar och till fots. Men jag vågar inte cykla i åskväder utan tog skydd invid det kommunala dasset och soptunnorna. Till slut hade ovädret dragit bort och både solen och jag vågade oss fram igen. Jag hade blivit blinningbiten och svettig och bestämde mig för att ta ett bad innan jag åkte hem. Då insåg jag att jag var ensam och det kändes inte så frestande att dra på sig en regnblöt baddräkt, som dessutom fått ”stänk” från en åskrädd fiskmås. Jag tog tillfället i akt och vadade ut i vattnet som vår Herre skapat mig.
Det var riktigt härligt! Jag njöt där jag låg och flöt och jag tänkte att om jag ligger här riktigt länge så lossnar både förhårdnaderna på fötterna och det där svårtvagade ryggskrumpeskinnet som man samlar på sig mellan skulderblana. Till slut sam jag en bra bit ut mot öppna sjön.
Då plötsligt kände jag hur något flöt upp på var sin sida utefter armhålorna och jag såg två slafsiga vita vidunder guppa på vattenytan vid hakan, med blårödsprängda ögon som stirrade på mig! Hiskeligt fula var de! ”Du store tid! tänkte jag. Dä måtte va nåra djuphavsfiskar som tänker gå te angrepp!” Jag blev så skräckslagen att jag fick en kallsup innan jag förtvivlat försökte simma ifrån dem och så snabbt som möjligt ta mig tillbaka till strandkanten. Men de hängde med en bra bit! De hade liksom bite sä fast där ikring gäddhäng å hårlufs! Till slut kom jag upp och kunde skyla mig med badlakanet. När värsta skräcken lagt sig bestämde jag mig för att se efter om de där monstren hade kommit åt något på kroppen. Men när jag lyfte på badlakanet såg jag till min fasa att fiska’ va mä opp på torre lann’! Men det var liksom nåt bekant mä dom. Och då begrep jag till slut, att det var något som jag själv hade släppt ut i friheten! Har man trängt in allt i en D-kupa under tjugo års tid så blir det ju en hel del som flyter ikring när det väl kommer loss!
Så tänk på det, gubbar och kärringar. Ska ni bada nakenbad och inte har gjort det på länge, får ni vara beredda på att det flyter upp ett och annat som förr i tiden hade bättre styrsel, när det blev frisläppt. Ja, minsann, det är som mi gamle mor brukade säga, när ho släppte väder: ”Dä ä inte lätt å hålle dä som en inte håller i händera’!”