Min morfars farfar Lars Arvidsson var en envis man som ibland trätte med grannar och som stod på sig i konflikter. Därför har han lämnat efter sig en del spår i domböckerna, vilket är en godbit för mig som släktforskar.
Lars Arvidsson sålde så småningom gården sedan han kommit på obestånd. I gårdsförsäljningen ingick ett litet skogsskifte ungefär tre kilometer från själva gården, djupt inne i bokskogen som nu är Åkulla naturreservat och vid stranden av en liten insjö. På grund av en oklarhet om det här lilla skogsskiftet i köpebrevet stämde han köparen till tinget. Han vann målet i rätten.
Om gården och om den rättsliga tvisten vill jag så klart ha med i min släktberättelse om min mammas släkt. Det ska bli en bok när jag samlat ihop allt.
För att få rätsida på det här med gården och skogsskiftet ville jag se på kartan var gårdens ägor låg och var det enskilda skogsskiftet låg. Därför kontaktade jag en tremänning till min mamma, en släkting som jag vet kan allt om detta för han är själv uppväxt på gården Svenstorp och hade både säljaren, min morfars farfar, och köparen i sin släkt.
Eftersom jag inte kan göra en resa bort till Halland nu i coronatider så hade vi i stället ett digitalt möte i Zoom. Tänk så bra att man kan pratas vid, se varandra och även dela filer på skärmen! Det här har coronan lärt mig.
Tremänningen kunde visa allting exakt på kartan, även var numera rivna hus stått och var torpet på skogsskiftet byggdes en gång i tiden och var skolan låg som min morfars fastrar gick i.
Inte är jag glad åt corona men den här utvecklingen med digitala möten är jag tacksam för.
Jag blev också väldigt glad åt ett brev jag fick häromdagen. Ett riktigt brev! Ett skrivet papper i ett kuvert, skickat från en sockenbo i Västrum, en av mina hemsocknar och som för alltid har en plats i mitt hjärta.
Jag fick både underrättelser därifrån och lite släkthistoria. Brevskrivaren hade läst i min blogg om ett torp under Helgerum som jag skrivit om för några år sedan och där hon sett att hon är släkt med torparbarnen.
Att få ett sådant brev, det känns att det överbryggar tid och rum.
Glöm inte bort att skriva vanliga pappersbrev ibland. Mail försvinner så snabbt i flödet, eller läggs på hög i en bågnande mailkorg. Men ett pappersbrev, det sparar jag i mina gömmor och kommer att ta fram och läsa fler gånger.