Kom igen, det är dags att plantera om!

Förra våren arbetade jag med en uppsats om hur elever som fått uppehållstillstånd via gymnasielagen upplever skolgången i Sverige. Jag tänker tillbaka på berättelserna vi tog del av och funderar över vilka mer berättelser som skulle kommit fram om samma uppsats gjorts nu under coronapandemin. 

Nu är tid för omplantering, både vad gäller växter och lagar, tycker skribenten.

Nu är tid för omplantering, både vad gäller växter och lagar, tycker skribenten.

Foto: Staffan Löwstedt/TT

Krönika2020-05-09 09:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag har en yuccapalm i vardagsrummet. 

Där har den växt i snart två år. 

Nu växer den snett i krukan och välter ibland. 

Jag provar att vrida på den.

Det fungerar ett tag. 

Förra våren skrev jag en uppsats om den svenska skolan. 

Och hur den fungerar eller inte fungerar

för elever som inte fötts in i den.

Hur lätt är det att förstå vad man behöver förstå?

Och hur är det att välja yrke 

på en helt annan arbetsmarknad 

än den man först tänkte sina tankar kring? 

Vi ville höra berättelserna. 

Vi intervjuade elever 

som fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen.

Vilket stöd får de, vilka hinder upplever de,

och hur ser framtidsplanerna ut?

När jag tittar på yuccapalmen ser den inte ut att trivas. 

Jag funderar över vad jag kan göra.

Plantera om den?! 

Vi föreställde oss att höra berättelser 

om smarta metoder som lärarna använde,

om missförstånd på grund av krockar i språk och kultur, 

och om elevernas egna små knep för att förstå.

Och visst fanns de berättelserna där.

Men mest av allt fanns där andra berättelser:

om stress kring uppehållstillståndet,

om hur oro för familj och vänner i hemlandet hindrar studieron, 

om stressen över att jobba för att ha råd

men då riskera att inte hinna med studierna och alltså inte få stanna,

om drömmar som skjuts upp eller ändras 

för att öka chansen att få fast jobb så snabbt som möjligt.

Det var förra våren och självklart slår tanken mig nu: 

bara ett år senare skulle samma intervjuer

kanske ge berättelser med andra perspektiv. 

Till exempel från elever som valt bygg eller industri 

för att det verkade vara en snabb väg till fast jobb,

men hur snabb är den vägen nu? 

Eller berättelser om hur hela studiesituationen 

plötsligt är totalt annorlunda på distans,

men lagen är densamma. 

Det är fortfarande samma 13 månader i uppehållstillstånd,

samma stress över att snart behöva göra en ny ansökan.

Samma rädsla över att inte få fast jobb tillräckligt snabbt. 

Den psykiska ohälsan bland unga i Sverige 

har ökat de senaste decennierna,

och det finns enligt Folkhälsomyndigheten ett samband 

mellan psykisk ohälsa och upplevd stress i skolan.

Jag väljer en större kruka, 

häller i ny jord och låter yuccapalmen få ett nytt bo. 

Jag ställer den på balkongen,

och hoppas att även gymnasielagen

ska bli en kruka som byts ut 

mot en där det finns plats att växa.