Jag minns att jag, trots den okomplicerade tillvaron, ändå var avundsjuk på vuxna. På deras makt. Deras bestämmanderätt. Jag kunde dock inte för mitt liv förstå hur de kunde använda den så uselt. När jag blev stor skulle jag minsann köpa godis varje dag, äga minst ett husdjur och bara äta tacos. Så blev det inte.
Nu är det istället jag som skrämmer upp barn med historier om tandtroll, som förklarar hur mycket jobb en gullig kanin innebär och som anstränger mig för att skapa en varierad veckomatsedel. Med vuxenlivet kommer också måsten. Bordet måste dukas av innan vi förvandlar det till pysselbord. Golvet måste dammsugas innan vi leker kurragömma. Veckohandlingen måste göras innan vi går till lekparken.
Men som förälder tror jag det är viktigt att ibland vända på det här tankesättet. Att ta hand om sitt hem är såklart viktigt. Men att umgås, pyssla, leka och göra utflykter med sina barn är också det. Min man är betydligt duktigare än jag när det kommer till hemmasysslor. Han mår bra av att fixa och dona och skulle aldrig samla måsten på hög. Men ibland kan dagen ha svischat förbi utan att hans behov av att få saker gjorda blivit uppfyllt. Han kan då vara lite småsur på kvällen, eftersom vi i hans värld inte gjort någonting. Alltså inte dammsugit, rensat land eller klippt gräs. Då skäller jag lite på honom och påminner honom om vad vi faktiskt HAR gjort. Förvisso kanske skurhinken inte lämnat städskrubben. Däremot kan vi ha spelat spel, ätit mellis i skogen och byggt hinderbana i källaren. Det skulle jag definitivt inte kalla för att ha slösat bort en dag. Inte alls.
För vad är egentligen viktigast när allt kommer till kritan? Visst är det härligt med ett rent och skinande hem. Men det är också underbart med två glada minimänniskor som kanske alltid kommer minnas den där tokiga fikan i skogen där hela familjen var samlad och närvarande i stunden. När jag går in i den stora jäntans rum och möts av resultatet av en jordbävning får jag först ögonvärk. Sedan ser jag dottern sitta mitt i kaoset och vara helt inne i sin lek. Då ser jag istället något väldigt fint.
Så nästa gång du säger nej till dina barn för att du måste dammsuga, prova att göra tvärtom. Säg nej till dammsugaren. Du har inte tid med den just nu. Du måste faktiskt leka med dina barn först.