Denna ”utflykt” tilldrog sig ett enormt massmedialt intresse och inom Hyresgäströrelsen uppstod många diskussioner om det lämpliga – eller olämpliga – i att förlägga konferenser på avlägsna platser. Så småningom kom man fram till ett policybeslut: Förtroendevalda och funktionärer inom föreningen skulle endast hålla dylika sammankomster inom Norden.

När vi ett par år senare skulle hålla ett seminarium om energiproduktion, -hushållning och -finansiering inom bostadssektorn, föreslog jag att en lämplig plats härför vore Reykjavik. Där om någonstans finns ju kunskap och erfarenhet på energiområdet.

Nu blev det emellertid tvärstopp!

Om det berodde på bristande geografikunskaper, eller rädslan för ännu ett medialt ”drev” känner jag inte till, men helt plötsligt tillhörde inte Island till de nordiska länderna.

Man kunde inte heller ändra policyn till att begränsa den tillåtna kartan till Skandinavien, eftersom detta skulle eliminera Finland, som kunde erbjuda de i särklass billigaste konferensarrangemangen ombord på fartygen över Östersjön.