Hur det såg ut i huset eller vem jag hade som arbetskamrat är inga större problem att minnas, men exakta årtal är svårare. För att inte tala om namn. Namn är svårt. Så många gånger jag träffat på människor men just då inte kommit ihåg vad de heter. Den upplevelsen tror jag att jag delar med många.
En legendarisk medarbetare på VT ska ha haft ett bra knep för att ta sig ur detta dilemma som reporter. Han brukade fråga "Hur stavar du ditt namn?". Fick han då svaret "Maria, det vet du väl hur det stavas" så frågade han "Ja, men efternamnet?". Jag tror att den historien är sann.
I många släkter finns det berättelser om vissa personer eller händelser i släkten, släktskrönor som ibland är sanna men ibland inte. En historia som återberättas i flera generationer, den kan förstås tappa detaljer på vägen. Och är det verkligen så att det som faster Greta sa att hon kom ihåg från sin ungdom, var det verkligen sant?
Själv har jag svårt att minnas detaljer.
Mitt äldsta barnbarn, som är tio år, gillar fotboll. Nyss berättade jag för honom att jag som ung fått fotbollspelaren Eusebios autograf efter en match. När jag kom hem rotade jag fram den ur mina gömmor och det stämde ju inte alls. Det var inte Eusebios autograf jag hade utan lagkamraten Batistas. Båda spelade i portugisiska Benfica och på den tiden var Batista också en stjärna.
Matchen spelades i Middlesbrough i England den 10 augusti 1971, så det är några år sedan. Eusebio spelade i laget i den här matchen så jag såg honom då, men minnet spelade mig ett spratt den här gången. Sonsonen höll god min när jag efteråt berättade om min fadäs.
I släktforskning är det vanligt att utgå från äldre släktingars egna minnen när vi börjar släktforska. Själv har jag framför allt frågat ut min pappa så länge han levde men också hans och mammas syskon. Jag har också läst minnen som min morfar skrivit ner på ålderns höst på 50- eller 60-talet.
Det finns detaljer i deras berättelser som ibland inte helt stämmer om jag jämför med fakta i kyrkböckerna. Då kan det vara att minnet svikit, men det kan också vara att prästen inte fick veta alla detaljer.
Ett exempel är att min pappa på sommaren 1945 flyttade till ett nytt drängjobb på en gård men inte tog ut flyttbetyg förrän på hösten. Så i kyrkboken står det att han flyttade i oktober, inte i juni. Men att pappa mindes rätt tror jag, för på en gård på landet tog man inte fel på sommar och höst.