För drygt hundra år sedan talade man om spanska sjukan, influensa och lunginflammation. Många gör idag den jämförelsen, för att få ett annat perspektiv. 

Den som läser i gamla kyrkböcker, som alla släktforskare gör, vet att smittsamma farsoter härjat många gånger i Sverige och i världen, och med fruktansvärda konsekvenser för familjer och bygder. Så många föräldrar som miste flera av sina barn i kolera och pest, rödsot och scharlakansfeber och massor av andra farliga sjukdomar förr. Och så många barn som blev föräldralösa, så många människor som miste kära anhöriga. 

Idag har vi betydligt bättre redskap till hands för att skydda oss, både enskilt och i samhället. De kostar och de gör ont men de finns. Förr i tiden visste man inte vad som orsakade smitta och det fanns inga mediciner. Så jag är tacksam att jag lever idag och inte för 200 år sedan.

Man gjorde nog så gott man kunde förr också. Även om döden var betydligt mer närvarande då så fanns nog överlevnadsinstinkten hos de allra flesta, tänker jag mig. Men förstår man inte att sjukdomar kan smitta genom beröring utan tror att den är ett gudomligt straff eller kommer från någon illasinnad, då begriper man ju inte att skydda sig heller. 

Pesten i början av 1700-talet spreds till många inte minst för att friska stal kläder och annat från dem som redan dött och började använda dem utan att ens tvätta emellan. Det var ju först vid mitten av 1800-talet som läkare begrep att de skulle tvätta händerna efter att de varit bland sjuka patienter och gick vidare till en förlossning. Så förståelsen och förutsättningarna var annorlunda.

Smitta spreds på sjukhusen och många var med rätta rädda för att hamna på sjukhus. 

En sådan enkel gärning som att de sjukhusanställda skulle tvätta händerna, det har vi Ignaz Philipp Semmelweis att tacka för, läkare i Ungern. Googla honom!

Epidemier och pandemier har alltså härjat jordens befolkning många gånger. Smittkoppor och digerdöden, tyfus, kolera, pest och difteri. Vi känner igen dem. 

Redan 1527 lär Martin Luther ha rekommenderat samma åtgärder mot epidemier som idag: Undvik folksamlingar, tvätta händerna och håll avstånd till de sjuka men hjälp dem som behöver det. 

Så jag håller mig hemma, precis som jag ska. 

Det jag saknar mest just nu, det är inte få träffa barnbarnen. Men det får gå, det viktigaste nu är att inte smitta varandra. 

Håll ut!