Insändare: Även marknader är en del av den svenska kulturen

Teater, musik och konst har en plats i det kulturella rummet, men flera med mig vill påstå att även knallen med sitt eget urgamla och traditionella levnadssätt är en del av den svenska kulturen. Knallarnas historia är lång, över 400 år. Kulturen förenar oss och ger samhörighet, upplevelse och mening för mängder av människor. Inte minst på Hultsfreds vårmarknad. På ett år uppskattas cirka 15 miljoner besök ske runt om i landet på olika marknader.

Huvudsakligen använder vi oss av två begrepp för att beskriva och tala om kultur, det humanistiska kulturbegreppet och det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet. I det samhällsvetenskapliga syftar man främst till sådant som är socialt överfört som levnadsmönster hos olika grupper av individer via smalare och bredare definitioner. Det gäller bland annat levnadsstandarder och sätt att leva på. Jag menar att knallen med sitt speciella sätt att på urgammalt och traditionellt vis resa runt på olika marknader och sälja sina varor är en del av den svenska kulturen.

I dag, när kulturen nästan enbart vänder sig mot det estetiska, är det dags att vidga vyerna på det svenska kulturseendet. Många hittar glädje, mening och samröre i att besöka marknader, men kan vara tondöv och gå vilse på ett konstgalleri. Vi människor är olika och kulturen ska finnas till för alla. Det är helt enkelt dags att inse att även knallar, tivolin och marknader är en del av den svenska kulturen.

Stig Wiklund, pensionär med över 40 år som knalle.