Förslaget har lett till protester från lokförare. De vill inte vara ensamma på tåget och visar vad som händer om förslaget drivs igenom. Det är brist på lokförare. Om förslaget inte stoppas kan man gå till nytt jobb. 

Den svenska modellen bygger på information, förhandlingar, avtal och metoder för konflikthantering. Förslag ska vara väl underbyggda. Frågor om säkerhet och hälsa är redan förhandlade och klara. Reglerna finns som lag i Arbetsmiljölagen, AML.  

Tågvärden tar fram ramper så att rullstolen kommer upp på tåget. Lokförarna ska inte springa runt på perrongen. Det är en dålig idé. Tänk om någon försöker kapa tåget och tar lokföraren som gisslan. 

Att lägga ner arbetet är en sympatiåtgärd, inte en vild strejk. Företaget MTR tolkar den svenska modellen fel. MBL säger att företaget ska tuta innan man kör över facket. MTR tycker att lokförarna bryter mot MBL. Hot mot säkerhet och hälsa ska avvärjas. Åtgärder för att höja säkerhet ska hanteras av skyddsombud. 

Lokförarna gör fel. Facket tar avstånd från sina medlemmar och hänvisar till pågående förhandlingar. Säkerhet är inte en förhandlingsfråga. Företaget gör också fel. Planer på förändring ska meddelas skyddsombuden. 

För att få in frågan under AML ska företaget och skyddsombuden pröva hotet mot lokförarens säkerhet i en anmälan till Arbetsmiljöverket. Kortet skyddsombudsstopp är bara giltigt när det har blivit fel. Dåliga förslag ska läggas i runda arkivet.