Krönsmon. Industrimark för 70 miljoner. Det hela påminner mig om "Mäster skräddare", sagan om mannen som har ett stycke tyg som han vill låta sy en rock av. 

För varje gång han återvänder till skräddaren får han nya besked om vad tygstycket räcker till. Först bidde det ett par byxor, sedan bidde det en väst, och så småningom bidde det bara en tumme. Och sen ingenting. 

Vad har det blivit av vårt Krönsmon egentligen?

Idag, måndag, kan vi höra via lokalradion att två av tre företag verkar ha dragit sig ur sina kontrakt. Kvar är en padelhall och ett företagshotell.

Politikerna har gång efter annan slagit på stora trumman i pressen när så kallade avsiktsförklaringar skrivits, men att företag (till exempel Mercatus och nu dessa två som har avsiktsförklaringar) sedan inte fullföljt avtalen har det förstås talats tyst om. 

”Man skulle hänga upp en flaska ketchup utanför kommunhusets entré” skanderade ett gammalt kommunalråd när första etableringen blev känd. ”För nu blir det ketchupeffekt och företagen kommer strömma till Krönsmon!” 

Jag säger: häng upp en pannkaka istället. För det är ju vad det blivit av alltihop.

Det vi fått hittills för 70 miljoner efter 10 år är alltså ett företagshotell för småföretag och en paddelhall? 
Visserligen mer än inget. Men fortfarande blott en tummetott.