Det kan gå så långt att man bär kriminella symboler eller liknande. Problemet är att skolan inte blir en plats primärt förknippad med lärande, utan en slapp miljö där man kan bete sig som man själv behagar.
Bristen på respekt avspeglas även i en attityd där man under lektionstid sover på bänken, surfar på mobilen eller stör arbetsron. En reformering av reglerna för klädsel hade kunnat innebära generella policyer och uppmuntran av mer propra kläder, exempelvis skjorta, piké och tröjor utan huva. Med högre krav på klädsel i utbildningsmiljöer hade de kunnat hjälpa elever att indirekt förbättra sina skolresultat och i allmänhet göra skolan till en bättre plats.
För det första ger högre krav på klädsel en signal om seriositet och ökat fokus på studierna. Genom att ta bort den naturliga reaktionen att sätta huvan över huvudet när det känns jobbigt eller tröttsamt, förstår eleverna att man är seriös i skolan och att deras huvudsakliga syfte är att lära sig nya saker. Elever med disciplinproblem hade gynnats allra mest. Det ger också ökad respekt för lärare, vilka således möjligtvis skulle uppmuntras att fortsätta med sitt livsviktiga arbete. Vissa kan mena att detta skulle vara auktoritärt och mot de liberala idéerna, men ett högre krav och förbud mot vissa klädesplagg eliminerar inte individers generella klädval. Det är alltså ingen fråga om obligatoriska skoluniformer, utan ett krav på respekt från elever. Ta tillbaka svensk skola som den en gång var – där elever visar respekt för lärare.
För det andra ger högre krav på klädsel en känsla av tillhörighet och gemenskap på skolan. En stämning och en stolthet för skolan hade uppstått i form av införande av klädkod. Principen om vett och etikett hade i många fall gett elever ökat självförtroende och således minskat känslan om avundsjuka. Trender kommer och går men klassiska kläder består, vilket dessutom kan leda till att klädhets och således mobbing, som är ett stort problem i svensk skola, minskar. Propra kläder behöver heller inte vara dyrare än något annat, utan kan i själva verket vara i särklass billigare än dyra exklusiva märken som är populärt just den månaden.
För det tredje ger ett högre krav på klädsel en bättre förberedelse inför arbetslivet, där man måste förhålla sig till arbetsgivarens förväntningar. På många arbetsplatser är man tvungen klä sig på ett visst sätt, vilket kan vara en fråga om en viss klädtyp eller en viss färg. Detta finns eftersom arbetet ska få ökat fokus, inom sälj få kunder att snabbt känna igen en, eller en känsla av tillhörighet. Oavsett måste man följa reglerna för att få jobba kvar. Ett höjt krav på klädsel i utbildningsmiljöer hade alltså förberett eleverna på ett utmärkt sätt, och inte gett dem en chock när de väl kommer ut i arbetslivet. Målet för många är att utbilda sig och få ett välbetalt jobb – varför inte hjälpa dem på traven redan i skolan?