Energikrisen kan bädda för klimatomställningen

Minskad elförbrukning visar att vi förstår allvaret och den insikten kan bli startskott för en verklig klimatomställning, tror insändarskribenten.

Insändare 20 januari 2023 05:28
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Höjda elpriser och återkommande varningar om risken för effektbrist i elsystemet under vintern har påverkat vår elförbrukning. Enligt Svenska kraftnät minskade elförbrukningen i Sverige med drygt 6 procent under oktober. I södra Sverige var minskningen över 11 procent. Elnätsbolaget Ellevio rapporterade att deras 900 000 privatkunder minskat sin elförbrukning med hela 21 procent i oktober 2022 jämfört med ett genomsnitt för de tre åren innan.

Såväl prisbilden som de återkommande budskapen om situationens allvar har alltså gett effekt. Många hushåll med låga inkomster har det säkert kämpigt och behöver kompensation i form av höjda bostadsbidrag eller skatteåterbäring i någon form. Men siffrorna berättar också något annat. De visar att vi kan dra ner på vår energiförbrukning när det behövs. Det visar också, likt det som hände under pandemin, att allvarsamma budskap från politiker och media hörsammas när människor förstår allvaret.

Nu är det dags att vi kopplar ihop detta med den stora kris som är den viktigaste grunden för det som sker på energiområdet. Jag syftar på klimatkrisen. Om ledande politiker börjar ta itu med denna civilisationshotande kris med samma engagemang och målmedvetenhet som de försökt debattera energikrisen isolerat, så kommer det att göra skillnad i attityder och beteenden – hos såväl privatpersoner som företag.

Manegen är krattad för att Sverige ska kunna ta gemensamma krafttag, och ställa om till klimatsmarta liv och en mer hållbar användning av våra gemensamma resurser. Låt lärdomarna från energikrisens 2022 bli startskottet för en resa mot ett klimatneutralt Sverige inom 10 år.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa