Hur är soptömningen tänkt att fungera?

"Efter bara en sommars erfarenhet undrar jag hur ÖSK:s nya ordning för soptömning på landsbygden är tänkt att fungera. Grundar den sig på faktisk kunskap, eller bara lösa antagande om hur mycket sopor ett normalhushåll producerar?", skriver signaturen Lars-G Holmström.

"Efter bara en sommars erfarenhet undrar jag hur ÖSK:s nya ordning för soptömning på landsbygden är tänkt att fungera. Grundar den sig på faktisk kunskap, eller bara lösa antagande om hur mycket sopor ett normalhushåll producerar?", skriver signaturen Lars-G Holmström.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2024-07-23 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter bara en sommars erfarenhet undrar jag hur ÖSK:s (Östra Smålands kommunalteknikförbund) nya ordning för soptömning på landsbygden är tänkt att fungera. Grundar den sig på faktisk kunskap, eller bara lösa antagande om hur mycket sopor ett normalhushåll producerar?

Den obligatoriska soptunnan nummer 2, som alla måste ha, töms en gång i månaden och innehåller fyra mindre fack. Där ska i god ordning sorteras plast- och pappersförpackningar samt förpackningar av metall och ofärgat glas.

Vilken förälder som helst med två barn kan tala om att familjen har minst hundra tetraförpackningar för mjölk, juice och yoghurt i månaden. Med allt annat pappersavfall från en vanlig familj blir det ynka fjärdedelen smockfullt på halva den tiden. Hur mycket man än stampar, viker och plattar till för att undvika luft.

Lika illa, om inte värre, blir det i fjärdedelen avsedd för plastförpackningar, nästan allt i köket och andra varor emballeras i plast, ökningen är exponentiell.

Samtidigt är det ganska tomt i resten av soptunna 2. I facken för metall och ofärgat glas skramlar det ödsligt av ett fåtal konservburkar och några pavor ofärgat glas.

I soptunna nummer 1 (tömning var fjortonde dag) ska matrester lämnas i tunna papperspåsar som ofelbart går sönder när man försöker lyfta dem ur den kassett man fått för förvaring under diskbänken. Det är omöjligt att bära det fuktiga och äckliga innehållet till soptunna 1 utan en plastpåse. Ofta punkteras papperspåsen redan i kassetten av de piggar i botten varpå matavfallet förmodas torka.

Matrester är levande avfall i så måtto att det drar till sig insekter och alstrar likmaskar. Det lockar också råttor och större djur, fullt kapabla att välta tunnan om den står lite snett. 

Matrester, som inte är särskilt skrymmande, bör självklart hämtas varje vecka av smidigare och snabbare fordon än de jättelika, multifunktionella monstermaskiner som idag förmodas klara av alla sorters restprodukter på en gång. Och som dessutom passar illa för landsbygdens grusgrundade vägnät.

Man kan undra hur i Herrans namn kommunerna har gått med på detta avtal som verkar innebära färre sophämtningar än tidigare när mängden som ska hämtas ökar kraftigt. 

Dessutom medger det att avfall godtyckligt kan lämnas kvar utan oberoende kontroll och möjlighet till rättelse för kunden – ett högst riskabelt villkor, direkt destruktivt i en verksamhet som ska förhindra att vårt gemensamma skräp hamnar på avvägar, i privata soptippar eller bara slängs åt skogen.

Har ansvariga politiker i exempelvis Hultsfred ens läst vad de gått med på i denna upphandling eller satt sig in i hur sophanteringen fungerar i praktiken? Finns det någon som helst kontroll eller inspektion av vad invånarna får för just dessa skattepengar? Jag befarar att svaret på dessa enkla frågor är nej.