Den första är en fundering, den andra är ett klagomål. Folk mottar dagens dos av massmediala olycksbud och suckar, ”Det är illa ställt nuförtiden”, och i denna suck hör man ekot av en annan suck, ”Det var bättre förr”.
Jag skulle aldrig framställa samtiden som ett bekymmersfritt paradis, men detta suckande baseras förmodligen på felaktiga föreställningar. Inte bara vanlig nostalgi, som redigerar uppfattningen av det förflutna. Ondskan går måhända i konjunkturer, ibland starkare och ibland svagare, därför kan man till exempel säga att vi är (än så länge) bättre lottade än de stackare som genomgick världskrigens inferno, men människans kapacitet för ondska är en oförändrad faktor, vilket den enklaste historiebok påvisar.
Det skulle inte förvåna mig om radions eller läskunnighetens genombrott följdes av liknande suckar som i dagsläget åtföljer de digitala kommunikationerna: världen och perspektivet vidgades, mer information blev tillgänglig för bearbetning, därmed ökades också potentialen för negativa underrättelser, från nära och fjärran. Nåväl, bara en fundering.
Vidare till klagomålet, som aktualiserats av rapporteringen från de pågående oroligheterna i Mellanöstern, men det kunde ha varit rapporteringen från vilken konflikthärd som helst. Fokuseringen på starka känslor, på överflödiga adjektiv, på vad som med en nedlåtande term kan kallas snyfthistorier, är påfrestande.
Förtjänar de lidande inte medlidande? Jodå, de förtjänar så mycket medlidande att de inte förtjänar att exponeras i massmedia därför att deras sorg och smärta kan tilltvinga sig publikens uppmärksamhet för en halv minut. Jag förnekar ingalunda att förfärliga illdåd blir begångna, men rapporteringen ska inte behöva ideligen understryka förfärligheten.
Journalister och reportrar ska vara sakliga, hålla koll på fakta, kunna uttrycka sig precist och kortfattat som ett telegram. Det är mottagarna som ska stå för känsloinnehållet. Antas det att folk saknar fantasi? Ska nyhetsförmedlingen roa eller förfära eller informera? Ska man utgå från att människorna är okunniga – eller lättrörda eller uttråkade?