På söndagskvällen kom ett gäng ungdomar och ringde på ytterdörren och frågade om det var bus eller godis som önskades men jag avböjde erbjudandet eftersom inget godis fanns hemma.

Då hände något skrämmande: De blev hotfulla och oförskämda.

Jag bad dem att gå ifrån vårt hus och gård vilket väckte ännu mer hot och ilska. En i gänget lovade att komma tillbaka och spränga vår bil.

Blev rejält obehaglig till mods med tanke på hur det utvecklar sig i samhället numera.

Med darriga fingertoppar knappade jag in telefonnumret till polisen där jag snabbt kunde lämna in mitt ärende.

Under tiden jag gjorde anmälan så återvände tre personer från gänget och bad om ursäkt till min man. Vilket jag uppskattar mycket, men individen som hotade med att spränga bilen var ej med dem och det känns olustigt.

När jag anmälde händelsen till 114 14 så bad jag dem att skicka en polisbil som kunde ta en sväng i kvarteret där jag bor men det fanns inte något fordon tillgängligt. Har förståelse för det eftersom de nog är underbemannade.

I stället hänvisades jag att ringa 112 om personen eller om personerna återkom och hotade. Det hade jag naturligtvis gjort vid behov.

Mina funderingar är: Hur kan det urarta så här med ett firande som ska vara lite kusligt på ett mysigt sätt?

För inte alls länge sedan var det små, lite blyga barn, som frågade om bus eller godis men nu är det ungdomar i nedre tonåren som övertagit rollen. Visst är det märkligt?

Mitt råd är: Öppna inte dörren för du kan mötas av hänsynslös respektlöshet.

Just nu känner jag otrygghet i mitt eget hem vilket inte är godtagbart.