Med förundran tar jag del av kriget i Ukraina. Det bestående intrycket är sönderbombade hus, massgravar och förstörelse av infrastrukturen. Från detta elände flyr miljontals människor. Soldaterna, som skulle ha skyddat människorna, lyser med sin frånvaro. Var finns de? Terrorbeskjutningen i alla dess former kan de tydligen inte hindra.
Vilken nytta är det då med allt krigande? Vad finns det för tankar bakom? Ska människor ständigt behöva leva med hot och våld? Jag tror att mycket få människor anser det. Ändå ska Sveriges krigsmakt rustas upp och på så sätt bidra med mera hot. Denna upprustning kommer enligt min mening aldrig att lösa några problem. Låt de människor som uppmuntrar till nedrustning komma till tals. Förmodligen kommer de att respektera dem som är av motsatt åsikt, därför att båda vill uppnå samma sak – nämligen ”fred på jorden”.
Jag ser fram emot den dag då en nedrustningsflagga hänger på flaggstängerna världen över och alla vapen har skrotats. Då kanske människor har börjat samtala med varandra i stället för att hota varandra.