I tisdagens tidning tyckte Veine Gustavsson att vi bör ställa oss frågan om vi verkligen är beredda att offra Sveriges och världens välstånd för att skydda gamla och multisjuka. 

Som svar på det vill jag citera några ord ur texten ”Vi försöker gemensamt finna en väg – där en väg aldrig funnits” som Sverker Sörlin (svensk idéhistoriker och författare och professor i miljöhistoria vid Tekniska högskolan i Stockholm) skrev i DN Kultur den 5/4 2020:

”Man är en sten om man inte blir ödmjuk. Och i nästa ögonblick rörd till tårar över det som förefaller vara den enkla sanningen: om vi inte gör allt vi kan nu kommer vi att ångra oss så länge vi lever, de som lever. Ingen moral i världen kan användas för att förespråka att vi kan ta oss friheter nu som leder till att tusentals och åter tusentals (i hela världen – miljoner?) inte kan få adekvat vård och därför dukar under. Ingen ska tillhöra 'de mycket för många', som Nietzsche talade om, de som lika gärna kan offras för att några ska få flyga igen och andra undvika konkurs.”

Ann-Sofie Falk