En skatt som gjorde att en redan miljövänlig plastkasse höjdes från 3 till 7 kronor och samtidigt infördes även skatt på de små påsarna som används till frukt och grönt så att de kostar 38 öre/styck. 

Det här infördes för att minska användandet av plastpåsar men blev detta det resultat regeringen räknat med? Nej, långt därifrån. Försäljningen av plastkasse i butik har visserligen minskat, men enligt Runar Brännlund (professor på handelshögskolan vid Umeå universitet) har denna skatt snarare försämrat syftet med miljöpåverkan. Redan från början, innan skatten, bestod plastkassar mestadels av återvunnen eller förnybar plast och efter att skatten infördes köper kunderna antingen papperskassar, som är 43 gånger mer miljöskadliga än en vanlig plastpåse, eller så har man med sig en kasse av tyg som är rena miljöboven eftersom den måste användas cirka 20  000 gånger för att matcha en plastpåses miljöpåverkan. Den lilla plastpåsen för frukt och grönt har av många butiker ersatts med papperspåsar, med åtföljande större miljöpåverkan som följd.

Plastpåseskatten gör alltså mer skada än nytta för miljön och klirret i statskassan blir betydligt mindre än regeringen räknat med – endast 174 miljoner per år. Många köper avfallspåsar på rulle, som idag är skattebefriade, eller den betydligt billigare papperskassen men det är väl bara en tidsfråga då det blir skatt även på dessa rullar och papperskassar.

Nu har vi snart haft denna onödiga skatt i två år och den har blivit total fiasko avseende miljön. Regeringen för en direkt skadlig politik då man inför skatt på skatt utan hänsyn till den enskilda människan eller företagen.