Tre SD-politiker har i lördagens tidning dömt ut skyddsorganisationen som finns på våra arbetsplatser. Enda vettiga meningen är den som avslutar insändaren. "Löntagarnas trygghet och välmående måste komma i första hand”. Den meningen kan jag skriva under på med över fyrtio år som fackligt förtroendevald.
Jag kan även instämma i kritiken mot den facklig-politiska samverkan mellan LO och Socialdemokraterna. Även om det finns historiska skäl till den. Samverkan med socialdemokratin är en hämsko för fackets utveckling.
Jag kan inte se vad felet är med skyddsombuden som finns bland sina arbetskamrater och känner sin arbetsplats. Som får tips och idéer från sina jobbarkompisar. Skulle några utomstående "arbetsmiljörådgivare " vara bättre. Tillåt mig tvivla!
Ni skriver att de med annan politisk uppfattning inte kan erhålla fackliga förtroendeposter och aktivt hindras från det. Här har ni låtit er politiska agenda styra tanken och inte sett verkligheten. Jag har många exempel på motsatsen, bland annat mig själv. Jag har aldrig varit socialdemokrat och alltid haft fackliga uppdrag på mitt arbete. Inte bara lokalt på arbetsplatsen utan även centrala uppdrag. Jag har i över tio år varit med och förhandlat centrala kollektivavtal, även ett pensionsavtal. Många gånger drivit frågor som inte passat den "socialdemokratiska politiska agendan" som ni kallar det. Före min pensionering var jag i flera år ordförande i mitt facks centrala valberedning. Enligt er omöjligt utan rätt partibok!
Skriv gärna fler insändare så vi får se vilken löntagarfientlig politik ni står för!
Per Backman