Ska Riddarhuset få ta död på Horn och Hycklinge?

Den 30 januari ska Riddarhuset fatta sitt beslut rörande vindkraftsindustrin i Horn och Hycklinge. I förlängningen kan beslut liknas vid en bödels beslut. Det kan vara skiljelinjen mellan att låta en bygd få en chans att överleva, eller låta yxans klinga falla över vår nacke och därmed ta ifrån oss alla möjligheter till fortsatt liv.

"Hur kan man ta sig så stora friheter på en mark man inte ens anser sig äga? Jag skulle vilja kalla det magstarkt", skriver insändarskribenten om planerna på vindkraft i Horn och Hycklinge.

"Hur kan man ta sig så stora friheter på en mark man inte ens anser sig äga? Jag skulle vilja kalla det magstarkt", skriver insändarskribenten om planerna på vindkraft i Horn och Hycklinge.

Foto: Lennart Enkvist

Insändare2024-01-23 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Riddarhussekreterare Erik Drakenberg uttalade sig i Corren 2023-12-19 och det var några saker han önskade tydliggöra. Han lät meddela att Riddarhuset inte äger någon mark i Kinda kommun, de förvaltar den, och att inte en enda krona som vindkraftsindustrin kommer dra in kommer hamna i adelns fickor. De gör inte detta av egenintresse utan enligt Drakenbergs upplåter de marken då de fått ett förtroende av O.G. Pauli. Vidare lät han oss veta att avkastningen i enlighet med Paulis vilja går till studenter, behövande, sjuka och äldre. Det går absolut inte till Riddarhuset. 

Det är här är intressant. Låt oss titta på vilka ändamål Paulis stiftelse är tänkt att gå till:  

”Af den, på sätt ofvan förmäles, till pensioner och stipendier disponerade andel af årsinkomsten skall hälften användas till pensioner på lifstid åt fattiga enkor eller ogifta döttrar af adligt stånd och hälften till stipendier åt medellösa adliga ynglingar, som vid rikets universitet eller krigsskolor bilda sig att blifva civile tjenstemän, läkare eller militärer. Riddarhusdirektionen ege att bestämma såväl antalet af pensioner och stipendier, som ock med hvad belopp hvarje pension och stipendium bör utgå.” 

Glömde Drakenberg nämna att man är ska tillhöra adeln för att vara berättigad att ta del av stiftelsens pengar? Eller frångår Riddarhuset Paulis testamente? Något av alternativen måste rimligen vara med sanningen överensstämmande. 

I ett nummer av Riddarhusets medlemsskrift Arte et Marte skrev Drakenberg att i december år 2016 uppgick antalet adliga individer till 27 366 personer. Adeln är i allra högsta grad en internationell grupp. Hela 26 procent var bosatta utomlands, vilket var en högre andel än de som tillsammans bodde i Skånes, Västra Götalands, Östergötlands, Upplands och Sörmlands län. Efter att ha läst detta har jag haft förmånen att ha mejlkontakt med Drakenberg. Sifforna gällande antalet utlandsbosatta är i princip fortsatt desamma. Cirka 27 procent är bosatta utanför Sveriges gränser idag. Vad han dock var ovillig att svara på var om det är möjligt för utlandsbosatta att ta del av Paulis pensioner och stipendier. 

Hur kan man ta sig så stora friheter på en mark man inte ens anser sig äga? Jag skulle vilja kalla det magstarkt. Med utgångspunkt i Drakenbergs uttalanden blir nästa fråga om Riddarhuset upplåter marken gratis? Om det nu är så att inte en enda krona går till adeln.

Det har berättats att Pauli skänkte bort sina egendomar på 100 år. Därefter skulle han ta dem i besittning igen. Möjligen var han nöjd med hur Riddarhuset förvaltat marken för mig veterligen gav han sig inte tillkänna år 1991. Frågan är vad han tycker om planerna att anlägga en industri på den mark som de fått till skänks? Om han misstycker ser jag inga hinder för att han väljer att återigen vandra på denna jord för att se till att saker återgår till att vara så som det var tänkt. Det skulle inte vara första gången han visar sig efter sin död, men kanske skulle han nu ombesörja att adeln får ta del av folkvett. Folkvett som säger, "var inte giriga och utnyttja inte sådant som ni fått till skänks".