Jag tycker att sport borde vara gratis för alla – åtminstone upp till 18 års ålder. Jag vill att fler ska komma i kontakt med idrottens värld både för att föra den framåt men också för att de själva ska få uppleva den. För enligt mig är sport något av det bästa som finns! 

Vi bor i ett samhälle som styrs av pengar, trots det är cirka 7 procent (sedan 2019) av Sveriges befolkning arbetslös. Alltså finns det många som inte har en trygg inkomst där både barn och vuxna ska försörjas. Tänk er de barn och vuxna som egentligen skulle vilja träna fotboll varje vecka, men inte kan eftersom det är för dyrt. Så tycker inte jag att det ska vara. Sport är alldeles för viktigt för att vara dyrt – det förenar människor, skapar minnen och ger hopp. Varför ska då någons inkomst vara avgörande om man kan träna eller inte?

Men det är inte bara pengar som bekymrar oss idag, utan även den extremt höga skärmtiden hos vuxna som barn. Vi människor har sedan mobiltelefonens födelse låtit dem ta övertaget i våra liv. I Sverige kan en genomsnittsperson lägga närmare sex timmar om dagen på sin mobil! Det är ju helt sjukt. Om så stor del av ett dygn försvinner hinner man knappast röra på sig ordentligt, och om det dessutom kostar pengar så är det inte frestande alls. Därför skulle gratis sport säkerligen locka många unga, och även vuxna för den delen, till att röra på sig samt bidra till en bättre hälsa och generellt välmående.

Trots alla fördelar med gratis sport kanske ni hävdar att idrott är en ekonomisk reveny för många, som dessutom har grundat sina affärsidéer där, och det förstår jag. “Hur skulle sporten kunna bli lönsam för plånboken om den var gratis för alla idrottare?” kanske ni frågar er. Men vet ni vad –  är sport för dyrt, vilket den enligt statistiken någon gång kommer att bli för många, så kommer det inte längre finnas någon marknadsplats. Är det inte så att en idrottsklubb tjänar mer ju fler idrottare det finns? Tar man bort medlemsavgift och lånar ut gratis utrustning samt jobbar för att alla ska ha roligt och utvecklas både som lag och enskild individ blir även sammanhållningen bättre. Fler kommer ansluta till idrotten och det kanske dyker upp sponsorer, och fler kan hjälpa till att sälja disktrasor med föreningens logga på, som exempel.

Men ska verkligen allt behöva handla om siffror med ett visst värde? Enligt mig är det en retorisk fråga eftersom svaret lyder nej. Det viktigaste vi har här i livet är varandra och välbefinnande. Det är alldeles för många som mår dåligt, är stressade, saknar vänner och ett fritidsintresse att skingra tankarna igenom när livet är tufft. Därför tror jag återigen att gratis sport hade varit lösningen på ett samhällsproblem. Tänk er själva att ha ett ställe att gå till efter skolan eller jobbet där ni både kan träna, träffa kompisar, utvecklas, ha kul och bidra till något fantastiskt. Jag själv hade gymnastik och golf som mina livbojar när jag mådde som sämst – och det tycker jag att fler ska få uppleva, den fantastiska gemenskap och psykiska effekt som träning faktiskt har.

Med andra ord finns det otroligt många fördelar som hade gynnat alla om sport vore gratis. Det finns ju faktiskt friskvårdsbidrag på en del arbetsplatser och vi betalar även skatt som ska bygga upp ett tryggare Sverige –  låt de pengarna bidra till en roligare och mer hälsosam fritid! 

Nu ska jag inte göra mig långrandig, utan jag uppmanar er politiker att lyssna på mig, lyssna på Sverige! Ta ställning i den här frågan och gör fler lyckliga. Och till er andra läsare –  kämpa på för era intressen och eran frihet. Må sport vara gratis!