Det var bensinmätarens fel att bensinen tog slut så att jag kom försent. Paradoxallogik ofta använd i av exempelvis vård skola och omsorg. Eller samhället i stort. Man skyller alltså på något som egentligen inte har med saken att göra och är bekvämt att använda som syndabock för att dölja egna misstag och tillkortakommanden.

Nya onyanserade krigsrubriker i tidningarna, senast cancerfallen bland överviktiga ökar dramatiskt enligt den sockersponsrade cancerfondens utsago. Tänk att hitta en ny grupp att stigmatisera och få människor att tro att det är övervikten som är orsaken till ökningen. Mår inte de drabbade tillräckligt dåligt eller?

All denna kunskap om kosten som trumpetas ut av kostrådgivare livsmedelsverk eller andra experter enligt floskeln om beprövad erfarenhet, varför hjälper inte det på det metabola syndromet? Är det kanske bensinmätarens fel?