Man kan ju undra hur den 18-åring är funtad i huvudet och vilka normer han eller hon fått med sig när en så ung människa driver en omfattande domstolsprocess för att få ut socialbidrag.
Det är tidningen Östra Småland som berättar om 18-åringen i en liten artikel, som grundar sig på handlingar i länsrätten i Kalmar.
18-åringen, som gått ut skolan och som saknade jobb, ansåg som den självklaraste sak i världen att Kalmar kommun skulle ge henne bidrag så att hon i sin tur kunde betala hyra för att kunna bo hemma hos mamma. 18-åringens mamma ansåg det uppenbarligen inte för naturligt att hon på egen hand skulle ta hand om sitt barn och betala för det.
Socialnämnden sade nej till det sökta bidraget. Då går den företagsamma 18-åringen vidare med överklagande till länsrätten. Och ser man på, i det bästa av välfärdsländer, beslutar länsrätten att 18-åringen visserligen inte har rätt till hyresbidrag, men däremot skall kommunen betala ut försörjningsstöd till henne, det vill säga socialbidrag. Länsrätten motiverar socialbidraget med ett säga, att då kan hon betala sin mamma för maten.
Är detta riktigt klokt? Är det inte i själva verket att mentalt förstöra en 18-åring att ge henne bidrag utan motprestation? Socialbidrag i så unga år ger henne bilden av ett samhälle som aldrig ställer några krav, som alltid betalar ut pengar vid minsta pip, bidraget förminskar hennes incitament att söka ett arbete och att försörja sig själv.
Och inte minst, vilka signaler sänder inte denna försörjningsrättighet ut till 18-åringens kamrater? Har du inga pengar, gå till socialen. Får du inga pengar, driv en domstolsprocess.
Ö.B
18 år och försörjd av kommunen
Den allomfattande välfärdsstaten har lärt även tonåringar att de har alla rättigheter, men knappast några skyldigheter. Det finns skäl att ställa frågan till gamla socialdemokrater : Var det detta ni hade i åtanke när ni skapade den generella välfärdspolitiken, att 18-åringar hade en ovillkorlig rätt att leva på bidrag? Att 18-åringar inte behöv er arbeta...
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.