Betecknade för katastrofer, oberoende vilken typ det är eller vad dom äger rum, är de första dagarnas förvirring och handlingsförlamning. Oberoende vilken regering vi hade haft när flodvågen inträffade hade resultatet blivit detsamma.
Det enda det här tjafset hade resulterat i är ett utbrett politikerförakt.
Även mediernas roll är klandervärt.
Måste man skicka sina värsta journalister för att intervjua chockade människor och försöka pressa fram åsikter som passar tidningarnas politiska riktning? Efteråt kan vi konstatera att de människor som omkom gjorde det direkt när flodvågen kom och att ingen regering i världen kunde förhindra detta. Inom en vecka efter katastrofen var alla svenskar, som önskade det, hemma.
Vi kan inte begära att när vi reser till andra sidan jordklotet och något oförutsett inträffar att alla ska få personlig assistans omedelbart.
Nu ska det visst byggas upp något slags krisberedskap men när det har gått några år och inget inträffar är vi lika oförberedda när nästa katastrof inträffar, och den katastrofen kommer att inträffa på någon annan plats och med andra förutsättningar och vi kommer att vara lika handfallna som den här gången. Det är nämligen det som är katastrofens kännetecken.
Karlsson
Alla svenskar hemma efter en vecka
Det har gått nästan en månad sedan översvämningskatastrofen i Asien. Redan från de första dagarna gick det politik i det hela. Oppositionen försummade inte ett ögonblick att kritisera regeringen för senfärdighet och felaktigt agerande.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.