Statsministern, den högste ansvarige i landet, kanske tror att förhållandena kan ändras, genom att alla barn förs in i en allmän förskola. Men, som man kunde förutse, har detta inte lyckats. Seger enbart genom makt och lagstiftning är illusoriskt.
Vid Stockholms universitet har forskarna konstaterat, att barnen i förskolan är utsatta för kronisk stress, vilket drabbar deras hälsa. Vad är det som fattas? Inte bara forskare utan vi alla inser, att barnets inre inte tillmätts full betydelse under uppväxten. Det räcker inte med endast politiska beslut, pengar och makt, utan barn behöver mänsklig känsla, kärlek, närhet och tid från framför allt föräldrarna, för att de ska må bra.
Jag kan meddela, att forskare och läkare nu slår larm om, att stressen kryper allt längre ner i åldrarna och därmed också drabbar barnens hälsa. Då det gäller stressade barn, ligger Norden i topp med Sverige i täten! Omkring 20 % av barnen i Sverige uppvisar stressrelaterade symptom, som till exempel magont och huvudvärk. Detta beror bland annat på de stora barngrupperna i förskolan, där personalen har fått en omöjlig uppgift. De räcker helt enkelt inte till för att ge alla dessa barn trygghet, ro och omsorg. Många av barnen hade säkert behövt få denna ro i hemmet hos föräldrarna i stället. Barnen är inte bara liv i nutiden, utan de blir hela svenska folket så småningom. Vi har ansvar för hela folkets väl, både nu och i framtiden. Med pengar och makt har socialdemokraterna skapat allmänna förskolan, utan att ge föräldrar möjlighet att välja andra alternativ. Inre värme, kärlek och stort föräldrainflytande saknas.
Lennart Gertz,
f.d. rektor i Vimmerby
Allmänna förskolan
Vad är det som är orsaken till att oron och våldet tycks tilltaga så markant? Stölder, mord, överfall och gatubråk är vanliga rubriker i tidningarna. Fullbelagda fängelser hör till vanligheten, och i samhället går dessutom omkring ett stort antal dömda brottslingar, som det ännu inte finns plats för i fängelset! Är alla nöjda med detta?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.