I denna debatt är inte vissa grupper långsamma på att okritiskt köpa etablissemangets bild och skylla det hela på invandringen. Man menar att invandrare belastar den svenska välfärden och därför bidrar till att snart även eleverna på Stångådalas gymnasium i Vimmerby skall få betala för skolmaten.
Det dom båda bilderna har gemensamt är att dom har precis lika lite med verkligheten att göra. Sverige har inte "halkat efter" och det är inte p.g.a. invandringen men idag skär vi ner och avreglerar som galningar i allt det som tidigare varit gemensamt och skyddat från marknaden.
Låt oss därför kort studera utvecklingen av Svensk BNP från 1980. 1980 låg Sveriges samlade rikedom på 1418 miljarder. Av 1980 års BNP gick 32 procent till den offentliga sektorn. 2001 har Sveriges BNP stigit till 2167 miljarder kronor. Ökningen hade alltså skett med 749 miljarder kronor.
Vad som dock inte var på samma nivå var andelen av denna BNP som gick till välfärden. Och hade gått p.g.a. politiska beslut fattade av Sveriges riksdag gått ner från 32 procent 1980 till 29 procent. Alltså trots att vi 2001 hade mer resurser att skicka till offentlig sektor skickade vi en mindre andel.
Sverige hade inte blivit fattigt, men vår fördelning försämrats. Till detta bör även tilläggas att det var p.g.a. detta tillsammans med 90-talets skattesänkning för höginkomsttagare som dom 10 procent rikaste av svenska folket kunnat öka sina tillgångar med 1000 miljarder kronor.
Problemet är alltså inte att vi idag tar in för mycket invandrare utan att vi har fördelat pengar från det offentliga till det privata. Det är p.g.a. detta som situationen för oss arbetare och arbetslösa idag blivit mycket hårdare. Det är alltså dom rikaste 10 procent som blivit för tok på dyra. Vad som vi då behöver är ett nytt arbetarparti som vågar säga ifrån till denna nedskärnings offensiv som idag drabbar oss. Bort med tassarna från välfärden.
Johannes Regell
Socialistiska partiet
Allt mindre andel till offentlig sektor
I den politiska debatten sedan 1990 - talet har Socialdemokraterna såväl som borgerliga politiker hävdad att vi måste skära ner välfärden. Detta, menar man beror på att vi skulle ha "ha levat över våra tillgångar" och "slösat" till en grad som inte längre skulle vara hållbar. Det är med denna argumentation man har motiverat den extremt krångliga avgiftsbeläggning av skolmaten på Västerviks gymnasium.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.