Jag tror också att det vore klokt av Jan Henriksson att inse att hans eget parti SAP har en ur dagens synpunkt mycket tvetydig demokratisk historia. Som professor emeritus Aleksander Kan visar i sin bok "Hemmmabolsjevikerna" så är det en myt att demokratins vänner främst fanns hos socialdemokraterna. Väsentliga delar av demokratin -rättsstaten, konstitutionalism, medborgerliga fri- och rättigheter försvarades mer av högern.
För många i (s) var demokratin bara ett medel, demokrati och rösträtt bara en gångbar taktik för att nå socialismen. Sedan fanns också kämpande demokrater som Hjalmar Branting. Med detta vill jag bara visa att man skall vara försiktig med att projicera gårdagens politiska ställningstaganden på dagens politiker och att det kan vara en fördel att kunna sin historia.
Det är skillnad med de beslut man varit delaktig i. Jan Henriksson tar upp ett sådant beslut taget under den tid jag varit aktiv m-politiker: 1983 års Löntagarfondsbeslut. Jag är glad och stolt över att såväl jag, i det lilla jag kunde, som mitt parti kämpade mot detta beslut och till slut kunde avskaffa fonderna. Här hade (s) återfallit i den demokratiska opålitlighet som jag nämnt ovan. Beslutet var ett angrepp på den enskilda äganderätten och medborgerliga fri- och rättigheter. Det var ett skamlöst förslag att förvandla Sverige till en socialiststat.
Åter använde sig (s) av demokrati och rösträtt som en gångbar taktik för att nå socialismen. Kampen mot löntagarfonder var jag med i och därför tar jag stolt min del av ansvaret för alla borgerligas kamp mot beslutet. När det gäller inställningen till historieämnet i skolan så vet alla att (s) målmedvetet skrotat ned ämnet mer och mer under decennier liksom krav på kunskap och gott uppförande i allmänhet. När brist på kunskap föreligger är det ju lättare att sprida och vidmakthålla sådana myter som jag nämnde inledningsvis. För övrigt beslöt Moderaterna att historia skall vara ett kärnämne.
Vad det sedan gäller politiken inför framtiden så kan ju alla som såg TV-debatten i Agenda häromdagen lätt konstatera att här stod ett vänster-kommunistiskt block lett av (s) utan ett spår av framtidspolitik för Sveriges utveckling och välstånd mot ett borgerligt block fullt av framtidstro och idéer för att utveckla och förbättra Sverige.
Jag tror Jan Henriksson borde ha större bekymmer för att hans parti saknar framtidspolitik än för partier som har en sådan. Men det är väl för bristen på politik för dagens och framtidens problem som han bara talar om politiska beslut från förra århundradet.
Annika Carlson (m)
Annika Carlson svarar Henriksson
Då jag varit bortrest några dagar har jag inte tidigare haft möjlighet att svara på Jan Henrikssons senaste opus, som han av någon anledning riktat till mig. Jag har lite svårt att känna mig ansvarig för beslut som togs i början på förra seklet.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.