Samtidigt minskar han affärens öppethållande från 9 till 2 timmar om dagen och sparar då ytterligare pengar genom att säga upp två anställda. På detta viset kalkylerar han med att tjäna in 1500 på äpplena och spara 10 000 på löner i veckan. Förväntansfull öppnar han affären kl 9 på måndag och stänger den kl 11 samma dag. Tänk så mycket tid man sparar.
Men när veckan är slut visar det sig till hans besvikelse att ytterst få kunder har besökt affären. Äppelförsäljningen , tex. har kraschat från 500 till endast 5 kilo och istället för en kalkylerad vinst på 11 500 blir förlusten för osålda och förstörda varor totalt 20 000 kronor?
Kommentaren blir att de som köpte de dyra äpplena var en pensionär, en ensamstående, arbetslös förälder samt en långtidssjukskriven person. Samtliga dessa saknade en egen bil så att de kunde ta sig till köpcentret 1 mil bort.
Men nu kan man ju inte jämföra äppelförsäljning och kollektivtrafik. Eller finns det ett samband mellan pris, tillgänglighet och efterfrågan i alla fall?
Enn Johari, Mörlunda
Äppelmatte i den högre skolan
En handlare säljer äpplen för 20 kronor kilot. Vinsten är 5 kr/kilot. Försäljningen uppgår till 100 kilo i veckan. Vinsten på äpplena blir alltså 500 kronor i veckan.Eftersom verksamheten går lite knackigt tänker han ut ett smart sätt att öka vinsten. Han höjer priset till 30 kronor kilot. Eftersom omkostnaderna är desamma höjs ju vinsten till 15 kronor kilot. Häftigt.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.