En amerikansk psykologiprofessor, Tim Kasser, har emellertid studerat vad som händer med människor som fastnat i tillväxtens ekorrhjul och där försöker uppnå allt det som reklamen lockar med.
Hans resultat presenterades häromdagen i OBS i radions P1 av Johannes Ekman, och professor Kassers undersökningsresultat är så avslöjande att jag tror de kan vara av stort allmänt intresse.Tillväxten förutsätter bland annat att de som medverkar i denna strävan är tvungna att anstränga sig mer och vart det leder visar med all önskvärd tydlighet utvecklingen av vårdkostnaderna. Detta är allmänt känt, men det intressanta med Tim Kassers undersökningar är att utöver de fysiska skadorna påverkas människor av tillväxtsträvandena negativt även till sinnelaget, vilket ju är tvärt emot budskapet "köp och bli lycklig" som med reklamens hjälp trumfas i oss.
Professor Kasser skriver i sin bok "The high price of materialism" att det finns ett markant samband mellan starka materialistiska strävanden och existentiell vantrivsel. Den typiske materialisten har placerat sig i en ond cirkel . . (som) skapar otillfredsställdhet som i sin tur kräver mer materiella tillgångar. Studier världen över visar att människor med utpräglade materiella värderingar i högre grad än andra lider av oro, depressioner och är mer missnöjda med sina relationer och känner mer missnöje med sina liv...har nära till avund och längre till känslor av generositet...Ett liv som kretsar kring att tjäna pengar är inte meningsfullt...när materialistiska värderingar dominerar undermineras vår livskvalitet.
Professor Kassers studier är sannolikt från Amerika men även här i vårt land verkar det som om girigheten växer med de egna tillgångarna. I Amerika heter det "The winner takes all" vilket i Johannes Ekmans översättning blir "Till var och en efter dennes girighet".Det finns all anledning att fråga: "Har vi råd med mer tillväxt?" och "Vill vi se våra barn växa upp med ett sådant ok över axlarna ?"Till ovanstående kan fogas ett TT-klipp som synts i spalterna för ett par dagar sedan under rubriken: "Utredning avvisar höjd skatt för att rädda välfärden". Inte en tanke i denna - eller för den delen andra liknande utredningar - att det kan vara den tillväxtbaserade välfärden som är välfärdens största fiende.
Att det kan bli så galet beror enligt Johannes Ekman på att politiker till vänster enats med marknaden om tillväxt som överordnat politiskt mål. Och det uppenbarligen utan hänsyn till vart det leder.
Och vad finns det för tråd som kan leda oss ut ur den här besvärliga labyrinten?
Ja, ett av de instrument vi har för att rikta in kommande generationers val är ju skolan, och en lämplig förändring att börja med vore att göra undervisningen mindre specialiserad, mindre inriktad på specifika, välbetalda yrken.
En god början vore en för alla gemensam naturvetenskaplig och filosofisk- humanistisk grund så att framtidens olika yrkeskategorier åtminstone talade samma språk, vilket inte alltid är fallet. Speciellt verkar ekonomer vara i hög grad isolerade från den verkliga världen.En bredare kunskapsbas skulle sannolikt också göra oss som individer mer självständiga och mindre sårbara i den värld av TV-såpor och reklam som annars hotar att dränka oss.
Tillväxt i generös medmänsklighet helt enkelt, i första hand på det lokala planet men även i globala sammanhang.
Jan-Olov Bernhard
Miljöpartiet de Gröna
Är välstånd och tillväxt ett hot mot välfärden?
Att materiell tillväxt så som vi ser den idag redan är ett hot mot ekosystemet är inte så svårt att inse - jorden, med solens hjälp, har dock en begränsad produktionsförmåga - men att de som tillgodogör sig tillväxtens fördelar hotas i sin egen tillvaro av denna samma tillväxt har väl inte stått klart för så många.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.