TJÄNSTEMÄNNENS förslag är att förskola, förskoleklass och klass 1-3 ska finnas kvar i Loftahammar och klass 4-6 ska flyttas till Gamleby. Om detta genomförs beräknar man att spara 675 000 kronor.
Det man inte redovisar i förslaget är de ökade kostnader för skolskjuts som tillkommer vid en flytt av klass 4-6. Hur ställer sig ni politiker till att denna kostnad är utelämnad i tjänstemannaförslaget och hur tar ni hänsyn till det i ert kommande beslut?
Eftersom ovan nämnda kostnader för extra resor inte är medräknade i "besparingen" på 675 000 kronor, antar jag att tjänstemännen har tänkt att barnen i klass 4-6 kan åka med de skolskjutsar som högstadiebarnen åker med. Vad anser ni politiker (och tjänstemän) om rimligheten i att barn som är 9-12 år gamla ska behöva åka hemifrån klockan 07 och vara åter i hemmet klockan 17, vilket detta förslag skulle innebära i praktiken?
OM VI LEKER med tanken att tjänstemännen lyckas att ta fram en summa för extra skolskjutsar, var tycker då ni politiker att gränsen går för att offra Loftahammar? Är det vid en besparing på 500 000 kronor? 400 000 kronor? Motivera gärna!
Hur många av er som ska fatta detta för Loftahammar så viktiga beslut, har varit i Flatvarp eller på Smågö? Hur många av er har gjort denna resa i novembermörker eller februarisnöstorm? Om ni har rest denna skolväg så inser ni naturligtvis det orimliga i att tvinga dessa barn att resa ytterligare två mil enkel resa till Gamleby. Om det mot all förmodan finns några av er politiker som inte provat denna skolväg, är ni mer än välkomna att provåka den tillsammans med någon av oss som bor här, allt för att ni sen ska kunna ta ett väl underbyggt beslut.
FÖRUTOM ATT ställa dessa frågor vill jag passa på att berätta om hur jag ser framtiden i Loftahammasområdet med tillhörande skärgård, om skolan i Loftahammar skulle försvinna. Jag och min man driver min föräldragård på Björkö som varit i släkten sen 1600-talet.
Vårt företag är ett småskaligt jord-och skogsbruk som kompletteras med besöksnäring.
Björkö är ett naturreservat och här finns ett trettiotal sommarstugor som ofta bebos av flera familjer per stuga (generationsboende). Vår stuguthyrning genererar mellan 900 - 1000 gästnätter per år och våra betesdjur håller Björkö och andra öar öppna och välbetade. Än har vi långt kvar till ett generationsskifte och vi kan naturligtvis inte veta om någon av våra döttrar är intresserad av att ta över gården, men något som vi vet redan idag är att ingen av dem kommer att bosätta sig här om det inte finns en skola i Loftahammar för deras eventuella framtida barn.
Vad detta leder till är en ytterligare avfolkning i skärgården och utan bofasta kommer det på sikt att vara helt ointressant att uppehålla sig i skärgården även för sommarboende och besökare som stannar kortare tid. Vad detta innebär för en kommun som satsar stort på besöksnäringen, ja det är inte svårt att räkna ut. Jag vet att tanken är att det ska sparas NU, men har vi verkligen råd med att inte tänka i ett längre perspektiv?
Slutligen, Loftahammar med omnejd är i mångt och mycket helt beroende av sommarboende och besökare som stannar längre eller kortare tid. De nyttjar byggfirmor, restauranger, vandrarhem, B&B, affärer och andra företag och utan skola hamnar Loftahammar i en negativ spiral.
Christel Alvarsson,
bonde, besöksnäringsentreprenör och sjuksköterska
Att såga av den gren man sitter på
Loftahammars skola är en väl fungerande skola med skickliga pedagoger som förbereder eleverna på ett utomordentligt sätt för högstadium, gymnasium och eftergymnasiala studier. Denna skola riskerar nu att på sikt helt läggas ner i en spariver som inte känns riktigt genomtänkt. Ingen skola betyder nerlagt samhälle.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.