Att vara eller inte vara från 21/6 -07 i VT - Så blev dä...

Drömmen om att fira Midsommar försvann helt dagarna innan årets trevligaste helg, då alla njuter av sommar och semester! Jag fick min dom från Länsrätten = Avslag.

Från läsekretsen2007-06-29 09:02
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu, plötsligt, är det inte Försäkringskassan som ansvarar för arbetsrehabilitering eller arbetsprövning.
Detta ansvar ligger på Arbetsförmedlingen - men de har inte pengar till åtgärder (möte FK-AF 22/11 -06). Sedan flera år tillbaka, har läkarintygen angett att "Det behövs fortsatta insatser från FK för arbetsrehabilitering" - men inget sånt har förekommit sedan våren 2003, trots att jag i april 2004 fick sjukersättning förlängd till 2006. Min sista kontakt med FK var juni 2004 - sedan har de bara haft fullt upp med omorganisationer och nedläggningar av lokalkontor i bl.a. Hultsfred. Deras tid för att hjälpa enskilda individer har varit noll. FK har inte skött sina åtaganden som läkare krävt i sjukintyg. Men nu "slår" FK ifrån sig och för att gå fria från krav/ersättning, så skyller de på AF - som inte varit inblandad förrän nov. 2006, som först! Är Länsrätten "köpt" av FK för att slippa ta sitt ansvar? En fråga som jag och flera andra orättvist behandlade ställer oss, är hur kan beslutande myndigheter bedöma en individ som de inte träffat eller varit i kontakt med överhuvudtaget?
De stjälper istället för hjälper, allt för att statistiken ska se bra ut!
Sjukskrivningar och sjukersättningar minskar, men hur ser det ut hos Socialförvaltningen i vårt land - deras kostnader ökar hela tiden p.g.a. att andra myndigheter ej tar sitt ansvar. Vart är vi på väg? Dagligen läser och hör man om att "sjukdomstalet" ökar och särskilt i den yngre åldersgruppen - de som knappt hunnit börja jobba! Men vi som jobbat i mer än 25 år, till mer än 100 procent och skött hem och familj - vi ska straffas!
Tålamod har vi äldre alltid haft, medan dagens ungdom har en annan inställning, de ställer större krav än vad vi gjorde på 1970-talet och framåt. Vi var tacksamma för allt och ställde upp till 110 procent. Idag är det svårt att få jobb vid 50+ och speciellt efter en lång frånvaro från arbetsmarknaden! Hur tänker ansvariga? "Sunt förnuft är inte vanligt längre"! Åtta månader med 0 kronor och ingen hjälp! Vem överlever sånt?
"Besviket fattigjon"

Läs mer om