Äntligen ger vi kommunerna ett tydligt uppdrag. Från årsskiftet 2014 ska kommuner inte längre kunna vägra att ta emot ensamkommande, asylsökande barn enligt ett förslag från regeringen och Miljöpartiet.
Jag tycker egentligen att man bör vara försiktig med att tvinga kommuner till något de inte anser sig mäkta med. En sådan hantering försvårar lyckad etablering såväl som integrering. Men när det gäller kommunernas ansvar för att ta mot barn som flyr krig och svårigheter ser vi den svåra balansen mellan kommunalt självstyre och att de statliga garantierna för att fullt demokratiska beslut genomförs. En balans som kommunerna själva har haft svårt att klara av.
Frivilligheten för kommunerna att sluta avtal om att ta emot flyktingbarn har resulterat i att ett 60-tal kommuner står utan avtal. Det innebär att många av barnen fastnar i transitboenden. De barn som fastnar i transitboenden hamnar i ett slags permanent övergångsläge där sådant som skolgång och kontakt med socialtjänst försvåras. Att hamna i limbo, alltså en obestämd väntan utan att veta när, eller ens om, något kommer att hända, är oerhört påfrestande. Besvärlig för vem som helst men särskilt ett barn i ett främmande land! Ett sådant tillstånd för barn som genomlidigt extremt traumatiska och tragiska omständigheter är självfallet oacceptabelt.
Barn och unga som tvingas lämna sin familj och sitt hem genomgår ett stort trauma. Många har dessutom upplevt svårigheter före och under flykten. Det här är ett viktigt steg för att de ska få en trygg plats att landa på i Sverige.
Omkring 4 000 ensamkommande barn eller unga väntas lämna in en asylansökan i år. Samtidigt uppskattar Migrationsverket att det saknas omkring 1 300 platser i landets kommuner. Förslaget som regeringen lägger i dag med stöd av Miljöpartiet om en tvingande lagstiftning innebär att Migrationsverket ska kunna placera barnen i vilken kommun som helst.
För att mottagandet av asylsökande ensamkommande barn ska ske på bästa sätt behövs fler platser. Det saknas idag 1300, den nya lagstiftningen är ett verktyg för att uppnå att samtliga 4 000 får den hjälp de behöver.
Kristdemokraterna har länge arbetat för att stärka barns rättigheter i asylprocessen och därmed verkat för att alla kommuner ska ta sitt ansvar för mottagandet av dessa barn.
Jag tycker också det är viktigt att nämna att jag och mina kollegor utöver den lag som nu stiftas verkar för att alla barn ska få en god man inom 24 timmar barnet kommit till Sverige. En god man ska ha nära kontakt med barnet och informera om barnets rättigheter och ge stöd.
När det gäller hanteringen av hur vi på bästa sätt hjälper människor som flyr nöd och umbäranden ställs vi inför många utmaningar.
När det då gäller barn blir frågan än mer sammansatt. Men jag välkomnar nu ändringar i lagen som gör att extremt utsatta barn nu får bättre förutsättningar att få en tillvaro här i Sverige som vi alla kan känna stolthet inför.
Vi ska alltid sätta barnens behov i det första rummet!
Yvonne Andersson
Barn som flyr krig och svält ska få hjälp
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.